lördag 5 mars 2011

Mot kusten

Det har blivit omåttligt populärt att åka från kust till fjäll längs S1:an (skoterled 1) som går mellan Sundsvall och Vemdalen. Från vår horisont är det nära att hoppa på den i Överturingen och köra mot Rätan, som tex när vi för några veckor sedan åkte med våra norska skoterdårar.
Däremot har det aldrig blivit av att utforska hur S1:an ser ut åt andra hållet, mot kusten.
Drömscenariot är förstås att åka skoter till Biltema i Birsta men man kan ju dela upp drömmen i etapper. Alltså siktade vi på Ånge den här gången.
I Ånge kommun håller man sig inte med några skoterledkartor så det var lite svårt att planera i förväg. Det man kan läsa sig till på nätet är att man ska ha respekt för passerandet av Ljungan.
Vi siktade på Östavall och tänkte att det löser sig nog på plats.
Leden från Turingen och neröver hade tydliga avtryck av tidigare skotrar, ett hårdfruset spår säkrare än järnväg.
En intressant iakttagelse kunde man göra: Holmsjön verkar vara tömd till sista droppen och isen låg på botten.
Inne i Östavall går skoterleden genom sågområdet och det blev lite irrande innan vi kom igenom byn.
Frågade inne på Ok om det fanns nån led till Alby men råden lät så osäkra, bästa ledkonsulten var nog korvhandlaren som parkerat bredvid macken.
Vi var i akut behov av en fikapaus och det gällde att hitta en vindskyddad plats eftersom det tokblåste rakt från nordpolen.
Efter fikat tog vi kraftledningen mot Alby och vi hittade även en överfart över älven. Irrandet hade tagit tid så nu gällde inte Ånge som mål utan vi var mer eller mindre på hemväg. Inne i Alby hittade vi en mack/minilivs där vi kunde prata vägval med en från Byberget, som i det läget låg åt rätt håll.
Förvånandsvärt bra led tog oss ur byn, bara dåligt skyltad. Precis när vi var som mest besvikna över de frånvarande skyltarna så dök det upp en hel hög med vägvisare och vips så var allt klart, "vi styr mot Bräcke".  Vi hade även kunnat välja Byberget men det fanns en viss osäkerhet om hur pass uppkörd den vägen skulle vara.
Dagens bästa väglag fick vi nu ända upp till Bensjö och skoterstugan som vi besökte för bara några veckor sedan. Trots att vi missbedömt öppettiden fick vi en fika och en pratstund med stugvärd och klubbfolk, alltid lika kul att få prata skoter.
De fina underlaget fortsatte i princip ända hem, de som lyckats tajma in senaste sladdningen precis innan kylan hade såklart de bästa lederna, på slutet var det ganska mycket wooppisar efter drivbildning på sjön bl.a.
Det blev en ganska ordinär tur, exakt 17 mil, och mestadels fin skoteråkning men man ser att det finns fler än skoterfolket här som har att göra för att det ska bli lättnavigerat. Det är tex konstigt att man inte hittar en bättre passage genom Östavall. Och det kanske finns en riktig led till Ånge resp. Alby från Östavall?

2 kommentarer:

  1. Skoterdårarna sitter fremdeles inne og spiser ser jeg. Vi ses antagelig til 1. april. Ha det godt så lenge.

    SvaraRadera
  2. Jaa, detta att sitta inne och äta har vi lärt från Norge ;-)
    Välkommen hit, snön räcker till påsk enligt gammal svensk tradition.

    SvaraRadera

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...