söndag 25 januari 2015

Rullar på

När Tornet har öppnat då är väl säsongen igång på riktigt? Vi hade nog missat att Kälabergstornet öppnade redan förra lördagen. Efter kontroll i diverse medier så var det bara att packa med sig plånboken på lördagen och dra iväg lagom till lunch. För att göra rätt för maten så körde vi ett arbetspass mot Örnbergssjön som blev pyntad med ledkäppar.
Resesällskap plockades upp i Finnsved och sen tog vi en halvlång omväg för att varmköra skotrarna, och denna gång behövdes inte vindskyddet vid Stavsjön rätas upp.
Inte så mycket folk vid Tornet när vi anlände men det växlar som vanligt så rätt som det var så var det mer än halvfullt på parkeringen.
Efter matlagning, surr med bekanta och sedvanlig fotografering så bar det av mot Sandnässkogarna.
Fin Lynx Xtrim
Även Bodsjöbygdens skoterklubb kan tydligen drabbas av driftstörningar i sladdningsverksamheten för det var ovanligt osladdat bitvis.
Efter en pratstund vid Stor-Åksjön snurrade vi hemåt och jag åkte upp efter pinn-kälken som jag lämnade uppe vid Finnsved.
Därmed var Tornet-premiären avklarad för vår del.


Söndagen bjöd på strålande solsken och tolv-femton grader kallt, det artade sig till en riktig sokskenstur. Vi tog sikte mot Turingen men inte på det lätta viset utan längs lite krångliga vägar. Så småningom var vi Gärdsjön och därifrån tog vi leden mot Turingen. Det är sällan eller aldrig som det finns anledning att gnälla över denna skoterled men idag var den sig inte lik, är dock övertygad om att den putsas upp till sedvanlig standard ganska snart. Det är inte lätt att få till det med så pass lite snö som det trots allt är.
Solskensfika
Strax före Turingen svängde vi mot Handsjöbyn men även där så vek vi av innan vi kom till byn. Vi valde en väg hemåt som vi åkte åt andra hållet för snart ett år sedan, då i sällskap med diverse skoteramatörer med Finnsvedsanknytning.
Dagens fikaplats hittade vi på Nedre Galvattssjön och det råkade bli vid ett fiskeställe där, av resterna att döma, någon fångat och rensat en gädda.
Efter ovanligt gott fika bar det av upp mot Losjön och då var man ju i princip hemma så då var varvet fullbordat.



söndag 18 januari 2015

Längre tur

Efter lördagens nytta-med-nöje-tur blev det så dags att dra iväg på en lite längre tur, denna gång sjövägen mot Sandnäset - till att börja med.
Att använda Näkten som transportsträcka har alltid varit det vanligaste för att snabbt komma norrut/västerut men inte en enda gång under förra säsongen kom vi ut ur Sjöändviken. Det var naturligtvis den dåliga säsongen med omtalat osäkra isar som gjorde det men nu kändes det helt okej att först göra en strandnära resa upp till rödingsobservationsplatsen som skapats strax ovanför Sandnäsbyn.
Där lades en högre växel i och vipps så var vi på andra sidan sjön, vid Brynjeholmarna. Det behövs mer snö, det märktes extra väl vid överfarten till Storsjön och Skuckuviken. Men vi kör ju så lugnt och försiktigt att det sällan är nåt problem.
Skuckuviken är ett kapitel för sig när det gäller passage med alla dessa stenar, för att inte tala om isflaken som bildas runt stenarna på grund av vattenavtappningen.
En ständigt aktuell fråga: var ska vi fika? Svaret på detta blev: Hoverbergs kyrkbrygga. Perfekt läge, synd bara att solen gick i moln ungefär samtidigt som vi bänkade oss.
Mätt och belåtna tuffade vi in till centralorten.
Det är väl inte alldeles ovanligt att skoteråkarna väljer ett eget spår vid passage över en lägda, för oss blev det att välja det som såg mest frekventerat ut, tyvärr blev det fel så vi hamnade på fel sida av markägarens tänkta skoterled, bara att beklaga men det var inte meningen.
Leden mot Stor-Backsjön lider, också den, svårt av snöbrist och i kombination med Ivars härjningar så var det inte lika njutningsfullt som tidigare år att ta sig hemöver.
Efter lite friåkning och sidospår så landade vi vid utgångspunkten sextiosju kilometer senare.
Bara att se fram mot en ännu längre långtur som gärna får föregås av en rejäl portion snö.

söndag 11 januari 2015

Ordnar sig nog

Äntligen en någorlunda vanlig helg som inte handlar om jul eller nyår. Möjligen kan någon välja att plundra julgranen men det bryr jag mej inte om.

Lördag förmiddag ägnades åt lite fritt valt arbete, brodern gjorde service på en fiskeskoter och för min del blev det lite käpp-plantering på Råssjön.
Det var snö i antågande så det var lite brådis om det skulle ske denna dag, och mycket riktigt, när nästan alla pinnar var ute började snöandet försämra sikten, dessutom blåste det rackarns kallt. Skönt att åka hem för lunchrast.
Efter en snabblunch var det bara att kasta på sig fritidsdressen för nu stod det skoteråkning på programmet.
Osäkert som vanligt vilket väderstreck som gällde blev det en liten bara-titta-tur mot Sandnässkogarna. Det har hörts ett rykte om en ny väg över skoterleden nånstans i skogarna där bortöver,  det fick bli dagens etappmål.
Det blev snabbtransport till Buan för att därifrån leta efter den omtalade platsen. Och mycket riktigt, ca femhundra meter (fågelvägen) från Stor-Åksjön hade det blivit en skogsbilväg.
Det blir väl att ordna en tillfällig lösning av passagen där, det enklaste torde vara att helt enkelt åka den nya och den gamla vägen fram till skoterleden närmare sjön, så gjorde vi. Att försöka korsa nyvägen exakt där leden gått det såg lite jobbigt ut med tanke på de jordmassor som låg där. Även Näktenleden berörs av detta men i det fallet handlar det mer om att GÅ och det lär vara enklare.
Färden fortsatte sedan mot Stor-Noren, kändes bra att konstatera att upprensningen vid Dödrebodarna fungerade så väl i praktiken, visst var det lite slingrigt men så har det alltid varit, för att inte tala om hur det såg ut för ett år sedan.
Inne på Bodsjöbygdens område noterade vi att de hade ordnat lite mer snö än det var mer västerut. Som traditionen bjuder så rätade vi upp det omkullblåsta vindskyddet vid Stavsjön innan vi begav oss mot Baksjöbodarna och Finnsved.
Väl ute på Råssjön kändes det som ett bra stöd att pinnarna fanns på plats i rådande mörker och snöyra.

Sedan nattens snö var bortskottad från uppfartsvägen ägnades söndagen åt att premiäråka vägen västerut. Visst var det bottenlös fluffig snö som inte tar bort så många ojämnheter men det är i alla fall snö!
Leden mot Lillsjön och Stor-Backsjön bjöd inte på någon dramatik, bara ett fåtal lämningar efter stormen Ivar, lite mer snö så blir det alldeles som vanligt.
Från Stor-Backsjön hade vi tänkt ta kurs mot Brynje men det reviderades senare till att bli en halvsväng runt Kläppberget och ner mot Högbodarna.
Lite förrädiskt att färdas längs myrarna mot Nordtjärn, där bävern har härjat fritt i många år. De har lämnat efter sig en del vassa stubbar som kan slå tvärstopp i maskineriet.
Nåväl, när vi anlände till Sjöändtjärn var cirkeln sluten och dagens resa blev ca fyra mil med tidvis uppemot tre decimeter djup pudersurf. Och får det nu bara fortsätta snöa så ordnar det sig nog.

tisdag 6 januari 2015

Förväntning

Om det låter som att jag är otacksam så är det fel, men lite sur över detta slöseri med lediga dagar kan jag medge att jag är. Inget fel att vara ledig för att umgås men det kan bli för mycket av charader och skinka också. Under drygt två veckors ledighet var det skoterföre under ganska precis en dag. Sen blev det en istid av sällan skådat slag. Inget ont som inte har nåt ont med sig, träningsvärk efter för mycket skridskoåkning och blåslagen kropp på grund av den livsfarliga halkan. Nej, tacka vet jag att få svettas med en fastkörd skoter i rejält djup snö.

Nu är det väl inte första gången som vintern kommer och går så här i jul- och nyårstid. Det var bara för ett par år sedan som vi fick bra med snö som gjorde alla sjöar tungförda, men så töade det kraftigt några dagar som följdes av snöfall och plötsligt var det kanonföre både i skog och på sjö. Förhoppningen, att det ska bli nåt liknade i år, den lever.



När man insett att det inte blir bättre än så här för tillfället, då är det bara gå in i depå med maskinen och pimpa till den med lite bra-å-ha-grejer.
Det har en längre tid spanats efter en lämplig packlåda att ha närmast dynan, där passagerarsätet suttit, men har inte hittat nåt som duger, i den mån det finns nån så är det lite väl fantasifulla priser. Tills vidare har jag löst transportproblemet med hjälp av två plastlådor inköpa hos Jula (SmartStore Robust 31). Kanske inte världens snyggaste lösning men rejält med plats blev det, tyvärr lite opraktiskt att inte locken sitter fast utan riskerar att bli kvarglömda nånstans, ett problem som kan lösas om det blir nån pysselkväll framöver.

Att skoterskidorna dyker i djupsnön är inte precis största problemet just nu men jag beställde tidigt breda belag som dock varit restnoterade men som behagade dyka upp i dagarna. Normalt snålhandlar man piratkopior men när jag såg den fina passformen på broderns originalbelag så fick det bli sådana även för mej. Standardbredden på skidorna är 160 mm, med belagen på plats ökar bredden till 250, enligt tillförlitliga källor är det precis vad som behövs. Och det ligger nog en del i att man "bara gråter en gång" om man köper original, inget strulande utan grejerna passar direkt. Dessutom fick jag lite go-pris så jag grät inte så mycket.

Skoterlederna blir aldrig så bra att de inte kan bli bättre. Alltså har det blivit ett och annat besök vid nåt kritiskt ställe för att rätta till och komplettera. Ivars framfart syns fortfarande på sina håll. Som jag sagt tidigare är det en del djupa skotarspår men även nya vägar med tillhörande djupa diken att förhålla sig till.

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...