söndag 28 mars 2010

Västerut

Det visade sig vara bra tajming att pyssla med lite tårtätning mm under lördagen då även den mest inbitne skoterdåre fick erkänna att vädret var en aning opassligt.
Idag fanns det chans till en smärre gruppresa men de påsk(?)lediga ungdomarna valde ett eget alternativ så vi gamlingar fick åka bäst vi ville.
När alla de givna turerna är avklarade för säsongen får man hitta på en sväng som inte blir gjord annars och som inte är så genomtänkt från början, ofta blir det ett kryssande för att hitta nån alternativ väg o.dyl.

Vi susade mot Sandnäset via Tångöravattnet sen bar det av mot Sörvickran, tanken var att hoppa över till Storsjön men vi valde att kolla leden upp mot Bölesjön (vid Salsåvägen).
Här nånstans ska det gå att ta sig över till Storsjön i höjd med Vågarna och Vikbäcken men det vill sig inte riktigt, vi tappar bort oss ovanför Hundarselmyren (jaa, den heter Hundrumpmyren på kartan).
Ja, vi tappar bort oss vid Nybuan/Blixttorpet också men idag snurrade vi mest lite mer söderut


Det kommer till nya skogsbilvägar som inte finns på våra kartor och då är det lätt att man bara irrar hit och dit utan att komma dit man vill.

Efter att ha åkt fram och tillbaka en stund blev det dags för fika och då insåg vi att vi kommit för långt västerut.

lördag 20 mars 2010

Dagens mål

Första målet i dag blev en försenad frukost på hamburgarberget, även kallat Kälabergstornet. Egentligen började sammanträdet vid Abborrnäsets friskvårdsanläggning där tillresta fritidshusägare och övriga från skoteramatörernas förening adjungerades vid föreningsmötet. I utgångsläget var det 6 skotrar och 7 åkande.
För att inte komma alltför tidigt till Tornet tog vi den långa svängen via Ocksjön - Fisktjärn. Trots denna kringgående rörelse var vi först på berget. Det var ovanligt lugnt och skönt att få sitta i solen och grilla sin burgare utan att känna stress från andra gäster.
Några i sällskapet hade andra planer för dagen så de drog åt sitt håll medan vi som blev kvar åkte tillbaka till utgångspunkten för att planera dagens mål.
Solen gjorde allt för att vi inte skulle kunna slita oss från söderväggen men så lätt glömmer man inte att man är en skoterdåre. Vi enades om en tripp till Turingen för att kolla hur mycket bensin som fick plats i tanken.
Strax nedanför Gärdsjön mötte vi två vilsna Sundsvallsbor som var på väg till Vemdalen, dom hade missat att svänga mot Rätan nedanför Turingen. Det var alltså bara för dem att vända och göra oss sällskap.
Det börjar märkas på skoterlederna att det varit mildväder en tid, "ytuppmjukning" tror jag vägverket skulle kalla det.

På hemvägen mellanlandade vi på Kroksjönäset för en trevlig fikastund, för ovanlighetens skull i köket i ett vanligt hus som står ute på natten. Skoterdårarna har ju annars som måtto att fika i diverse vindskydd men det funkar även med lite omväxling. Det frikostiga innehållet på brödfatet blev dagens andra mål. Tack för det och trevligt sällskap under dagens irrfärder, som i övrigt inte hade nåt speciellt mål men ändå blev elva och en halv mil lång.

Sist men inte minst, på hemväg testade jag broderns Summit e-tec och måste konstatera att det kan gå lära sig  tycka om dom här manickerna, helt enorm känsla att ge sig ut i den djupa tösnön och inte ens vara i närheten av att köra fast. Sen att den har fartresurser spelar mej inte så stor roll eftersom jag mer föredrar gubb-touring i hyfsat lugnt tempo.

torsdag 18 mars 2010

Komma ut

Nu på lördag är det pimpeltävling i Sandnässkogen, Stor-Åksjöpimpeln. Det är den första fisketävlingen av tre, på lika många helger, i närområdet.
Det som är lite speciellt med denna tävling är att snöskoter nästan är ett villkor för att enkelt ta sig till start. Joo, det finns skotertaxi från Sandnäsbyn för den som inte har egen skoter eller möjlighet att annars ta sig dit.

Personligen är jag inte såå fiskeintresserad, på gränsen till allergisk, men en hamburgare kan man alltid åka och köpa.

Pimpelfiske är bra att skylla på för den som har problem att komma ut som skoterentusiast, eller skoterdåre för den delen. Det är inte riktigt rumsrent att åka skoter för nöjes skull. Det har nog med vår lutherska uppfostran att göra. Martin Luther hade säkert ett tråkigt liv helt befriat från snöskotrar, och det får vi lida för än idag.

Nu är jag inte helt hundra på om jag kommer till tävlingen, broderns nyinvestering kanske måste ha sällskap på en invigningstur i Skoterdårarnas förening. Men hur som helst, det viktigaste är att få komma ut.

söndag 14 mars 2010

Summit

Funderingar på att uppgradera skoterflottan är en ständigt pågående process, det kan nog de flesta skoternördar intyga. Inom skoterdårarnas förening har tankarna alltmer övergått till handling senaste tiden och idag var jag inbjuden att delta i denna handling.

Något tidigare än vid en normal skotertur begav vi oss söderut längs torra och fina leder som driftas av staten.
I brist på välplacerade vindskydd intogs fikat i bilen nånstans nedom Sveg.
På utsatt tid rullade vi in på gården hos skoterförsäljaren som även han gått i uppgraderingstankar och därför fått en skoter över.
Efter sedvanliga däcksparkar blev det dags att prova om maskinen rymdes på den lilla vagnen, och det gjorde den.

Det finns inget i skoterdårarnas stadgar som förbjuder andra skotrar än Lynx och nu kan man konstatera att en viss utspädning har skett, visserligen inom BRP-familjen men nu vet man inget alls om var detta ska sluta.

En klar generationsväxling är det hur som helst, de gamla goda glidarmaskinerna finns snart inte längre utan det är  aggressiva lössnö-skottare som gäller nu.
Den skotertur som vi trodde skulle vara 40 mil enkel blev 59 t.o.r.

lördag 13 mars 2010

Äntligen kolbulle

Förhoppningen att det skulle vara bra väglag på de stora sjöarna längs vår väg till Högåns skoterdag i Västra Galåbodarna, den fick vi ganska snart överge. Knöligt, isigt och hårt torde vara en bra sammanfattning.
Nåväl, vi anlände till Vigge Strand där brukar det vara en viss osäkerhet om vilket som är rätt uppfart men nu har det kommit upp bra skyltning och kryssmarkering upp till macken. Vid macken var skyltningen inte lika optimal men vi testade ett spår som efter en stund kändes fel men eftersom vi inte visste nåt bättre följde vi det. Man har tydligen lagt om leden här alternativt missade vi nån skyltning där vid macken. Hur som helst, efter en stund pekade leden åt rätt håll i Kvitsle och vi var på kända trakter.
Ett perfekt placerat vindskydd invid Högån fick bli dagens första bensträckar- och fikastopp. Vid vårt vanliga fikaställe i korsningen på Fagerholmsmyren där rådde halv storm så det var tur att vi slapp stanna där.
Efter en odramatisk resa anlände vi till festplatsen och jag tror att det var mer folk och skotrar än vanligt. Eftersom jag väntat i åtskilliga veckor på att få en kolbulle så gick jag raka vägen till försäljningsstället.
En kolbullskö måste vara det mest tålamodsprövade som finns, särskilt om man börjar känna sig sugen. Under såna här vildmarksförhållanden kan det dessutom var svårt att "ordna kön", lätt till att det kommer nån från sidan som också stått i kö.
Vid Kolbulletjärn i Rätan stod jag, för nåt år sedan, i en kö som var bredare än den var lång, helt omöjligt att veta hur man låg till, men efter en dryg timme fick jag äta.
Så länge tog det inte idag men visst är kolbullestekeriet ett hantverk med utvecklingspotential.

Som utlovat var en omtalad Lynx X-trim på plats och vi fick möjlighet att klämma och studera den på nära håll, det måste erkännas att det är en drömmaskin detta men de där riktiga fullträffarna på kapplöpningsbanorna har inte inträffat än.

När det blev dags att åka hem tog vi vägen via Börtnan, en för oss oprovad led. Vi fick sällskap av en inföding från Börtnan och vi tuffade på med bra flyt efter en förhållandevis väl underhållen led. Den verkade ganska "nyflidd" så sträckans dåliga rykte kan härmed dementeras.

Resten av hemresan gick via Fotingen - Åsarna - Lill-Nällsjön längs skoterleder av varierande skick. Sammanfattningsvis, efter en dagstur längs 15,5 mil leder, kan jag trots visst jäv säga att den lokala klubben här i byn inte har något att skämmas för när det gäller bra leder.

Skoterdåre kan man vara på olika vis, ett är att bege sig 40 mil för att titta på en skoter. Försöker återkomma med en resultatrapport under söndagen.

fredag 12 mars 2010

Jo-Lars-täckta

Redan idag kan jag visa hur det kommer att se ut om knappt tolv timmar, på Jo-Lars-lägdan. Så länge jag kan minnas, vilket oftast inte är så länge, har skoterresorna startat nedanför (fd) affären här i byn. Det torde vara den mest centrala av alla centrala platser i landet kanske hela världen. Härifrån är det 1 mil åt alla håll.

I morron är det uppställning för den årliga resan till Högåns skoterklubbs träff vid Galåbuan eller rättare vid ett vindskydd på en myr ute i ingenstans men ändå inte långt från västra Galåbodarna som ligger vid skoterleden mot Arådalen. Uppfart antingen från Vigge eller Svenstavik. Även möjligt att angöra med bil om man är beredd att gå skoterleden några meter.

Förra året var det rejält tungt före längs Näkten till Sörvickran och vidare över Storsjön till Bergs kyrka (ca). Då valde vi leden via Backsjöarna för hemresan, en riktig fartsträcka om jag minns rätt.
Enligt inlyssnade rapporter har töandet och sedan kylan gjort att det i år kanske blir en lättsam resa bort mot Oviksfjällen.
Det lär ska vara nåt slags skotervisning men jag tror att jag sett dem förut så personligen ser jag fram mot att få se en omtalad X-trim där, om han (ägaren) inte fastnar vid nåt bra fiskeställe.
För övrigt hoppas jag att jag äntligen ska få mej en riktig kolbulle ......

söndag 7 mars 2010

Bara tur

Skoterdårarnas förening hade under en tid planerat in att besöka Östersunds skoterklubb´s familjedag i Gräfsåsen den 7 mars, alltså idag.
Bland annat skulle det visas snöskotrar från de flesta märken och det hade varit intressant att sett dem samlade på ett ställe. Oftast är det bara ett märke representerat vid de träffar vi varit på.
Av olika skäl sjönk Östersundsträffen i vår priolista.

Men hur det nu gick till så blev styrelsen representerad där vid skoterbanan i stan. Rapporten därifrån var snudd på skrattretande.
Av de stora märkena hade en glömt bort att dom skulle närvara, någon ringde sig sjuk och någon hade visst förvarnat om att utebli. Den enda som dök upp hade bara två arbetsmaskiner osålda men hade dem med för visning. När det stod klart att han skulle bli ensam skoterhandlare där så åkte även han hem.
Snudd på skandal och fullt förståeligt om arrangören var grinig. Det skulle nog vi också blivit om vi gjort som vi tänkte och tagit en skotertur till stan.
Nu hade vi bara tur.

lördag 6 mars 2010

I alla fall tur

Rackarns vilken propaganda solen gjorde för sig i dag! Vi lät den jobba med den smällkalla morronluften några timmar innan vi puttrade iväg mot Rätan. Det blev fyra skotrar som samlades på Jo-Lars-täckta före avfärd, alltid lika roligt att vara fler i sällskap, denna dag blev det Erik och Herje från Skoteramatörernas lokalavdelning.
Vi valde den långa men enkla vägen till målet. Enkla innebar att vi åkte på etablerade skoterleder hela ditresan. Örnbergssjön som för en vecka sedan var dyngsur av vatten hade nu fått en vindpiskad yta som bar skotrarna riktigt bra utan tendens till vattenkänning. Första bensträckarepausen blev vid ledkorsningen på Ocksjön, sen var vi inne i Turinge-ledkungens rike. Kanske inte Topp-10 bland leder man minns men bra nära, för nåt år sedan var den här leden ännu bättre spacklad.
Tuffade på i lagom takt in till Turingen där vi hittade ett vindskydd med utemöbler, där blev det fikarast. Ganska lagom för att inte vara alltför nyfikade när vi så småningom anlände till Rätan.
Lederna var fortsatt fina över berg och dal och det blev en odramatisk resa med ett snabbstopp vid Rätans skoterklubb´s fina stuga vid Mullbergstjärn.
Dagens mesta vatten syntes längs den nyanlagda leden från "Ok-sidan" av Rätanssjön till campingen, där blev rejält uppkört och slaskigt tills vi skulle åka hem.
Själva marknaden/skoterträffen fanns, som sagt, vid campingen och det innebar att den var lätt tillgänglig för vanligt bilburet folk. Inget fel i det men en mer anpassad skoterparkering hade inte varit fel, om man nu absolut måste gnälla på något.
Men det var större anledning att klaga på den uteblivna kolbullen, verkade som man inte lyckats bemanna kolbullestekeriet denna dag. Så det fick bli en hamburgare även den här skoterträffen.
När det blev dags att åka hem fick Herje tillökning på sin skoter så nu har hon avancerat från morronrocksåkning till mer verklig skoteråkning.
Nu tog vi den korta vägen dvs leden upp till Nästelsjön därefter informella leder till Östbergsbuan där vi åter var på etablerade leder igen. Sista kaffeslurken intogs vid Sjöändtjärnen där f.ö. två fiskare stod och solade sig samtidigt som vi sammanfattade dagens sammanträde med skoterdårarnas förening. Det var en riktig solskenshistoria.

fredag 5 mars 2010

Röjan och Rätan

Nu står skoterträffarna som spön i backen. I morron är det dags för en tripp till Vintermingel vid Rätans camping. Skoterklubben i Rätan är medarrangör och det lär bli lite knallemarknad och tunnbrödshandel utöver det vanliga kolbull- och hamburgerutbudet.
Efter ett litet uppehåll återupptar man alltså skoterträffarna i Rätan, tidigare ägde dom rum vid "Kolbulletjärn" eller Mullbergstjärn som den visst heter.

I dag blev det möjligt att dra en repa bort mot Svenstavik. Det var länge sen sist men trots att det snöat ganska mycket sen förra sladdningen var det nog sista dagarnas blåsvind som påverkat lederna mest. Över myrarna var det ordentligt igenblåst och tidvis svårt att hitta och hålla sig på leden. Dessutom var det en kil av hård drivsnö på läsidan av leden som gjorde att ekipaget lutade och det var svårt att få till det så bra som önskvärt. Men det gick bra att ta sig till Lillsjön. Där lossade jag sladden för att kolla föret på sjön och det var helt befriat från vatten ända upp till sundet mot Stor-Backsjön. Jag vände mellan sjöarna men ser ingen anledning till att föret ska vara sämre på Stor-Backsjön, det innebär att det borde vara en bekväm resa till Svenstavik för den som funderar på det.

För Skoterdårarnas förening blir det som sagt Rätan, glädjande nog så får vi adjungera en resekamrat från skoteramatörernas lokalavdelning. Och det är fritt fram för alla som vill haka på att ställa sig på Jo-Lars-lägda vid halv tio på lördagsmorronen, kanske det blir ett startfält stort som i gamla dagar.
För att få åka skoter en lite längre stund väljer vi nog vägen via Turingen, det är lika roligt varje gång att susa längs led-kungens leder runt Turingen.
Nästa lördag är det skoterträff vid Galåbodarna och sen är det pimpeltävlingar mm aktiviteter i närområdet och obesökta mål längre bort, så nu måste man nog fram med prio-listan

0 till 140

Försöken att göra farsdag till premiärdag för första skoterturen över Sjöändviken får nog läggas på is, i alla fall tillsvidare. Säkrare då ...