måndag 20 april 2015

Standbyläge

När avståndet mellan land och iskanten är mer är en skoterlängd då börjar man fundera på att ställa in skotern för säsongen. Visst, man kan köra på vattnet men, utan att veta, det passar nog inte för gubbtouring som är min bästa gren.
Således är de flesta av hushållets skotrar inne under tak men som vanligt är jag mottaglig för alla förslag angående utflykt, så nycklar och kläder ligger kvar där de legat senaste halvåret.
Det lär finnas ordentligt med snö i norra Jämtland så det är bara att dra iväg, egentligen.

Förra helgen försvann ledkäpparna från sjöarna i östra delen av vårt område, den sydvästra slingan rensades långt före påsk då det mesta tydde på att vintern hade gett upp.

En preliminär summering av skotersäsongen, uttryckt i körda mil, visar att det blev 180 mil fördelat på fyra skotrar. Nöjesmaskinen, alltså Ski-Doon, svarar för drygt 120 av dessa mil. Kan villigt erkänna att den maskinen var det bästa som hänt under de tio år som jag varit aktiv skoterdåre och det bästa av allt, jag slipper åka till Oktan i morgon för att titta på ny skoter att beställa.

Är knappt tvåhundra mil bra eller dåligt? Ja inte är batterierna lika laddade som en normalsäsong för några år sedan men bättre än förra året då Ivar m.fl. saboterade mycket. Om jag struntat i att lämna kroppen till läkarvetenskapens förfogande strax före påsk hade det säkert blivit ytterligare ett antal sköna mil men nu är det liten mening att grina över detta.

Genom en liten felräkning blev det en skvätt bensin över, har man riktigt otur blir det gräsklipparen som får den - kanske lika bra att boka en skoterresa norrut ....?

måndag 6 april 2015

Sjukt

Så har det susat förbi några dagar som allmänt kallas påsk. Själv passade jag på att göra lite service och underhåll på den skröpliga kroppen lagom till helgen vilket förde med sig ett lugnare tempo, så lugnt att det inte förekommit någon skoteråkning över huvud taget för min del. Lite felplanering kan tyckas men får man en återbudstid på verkstaden lär man ta den, för man vet aldrig när nästa erbjudande kommer.
Förutsättningarna för Gillhovspimpeln blev bara bättre och bättre, den packade snön frös ihop och det var sjukt bra vägar för de tävlande. Visst kändes det lite vemodigt att inte kunna rigga igång Pimpelexpressen men nu var det som det blev. Skärtorsdagen är värsta fixardagen när det gäller tävlingen, som avgörs under långfredagen, och det var full aktivitet när vi gjorde en snabbvisit till högkvarteret.

Solen är en viktig beståndsdel i en lyckad pimpeltävling och trots alla pessimisters spådomar så lyste den med sin närvaro på ett alldeles utomordentligt sätt. Blåsvinden gick det att skydda sig mot genom att parkera på rätt sida Holmen. Hemmavarande barn och barnbarn var inte ens måttligt intresserade av pimpelfiske utan det blev en liten spontan utflykt med skoter i omgivningarna. -"Pappa körde jääättefort" rapporterades det vid återkomsten.

Påskaftonen ägnades åt fria aktiviteter det vill säga skoteråkning, lillen var ganska bestämd om vad som skulle ske så det var bara att packa matsäcken och dra iväg, inte så långt hemifrån, däremot var en vindskyddad fikaplats ett önskemål.
Senare på dagen blev det en improviserad släktträff vid Sjöändtjärn med anledning av någons bemärkelsedag. Trots de sjukt goda förutsättningarna blev det, för min del, helgens längsta skotertur, hela 800 meter med taxi från Losjövägen.



Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...