fredag 19 april 2019

Långfredag 2019

I mars var det 10 år sedan dessa skriverier började. I ett försök till avvänjning har tanken varit att låta bloggen gå in i ett, ännu mer, dvalliknande tillstånd. Men så spritter det till och det känns som att något livstecken bör man åstadkomma, om inte annat som en säsongsavrundning.
 Mars blev väl ungefär som tidigare år med olika väderrelaterade prövningar i form av tö och efterföljande ishalka uppblandat med ett par rejäla snöfall som räddade vintern ända till påsk, som sig bör.
I år hade jag riktigt sportlov med lilldrängen och då blev det, hör och häpna, inte bara skoteråkning utan också skidåkning och snögrottsgrävning mm.
Men naturligtvis blev det skoteråkning också, ofta i invanda trakter med resan till Vargen som längst. Jaa, dit var förstås inte barnbarnet med utan det var det gamla gänget, med betoning på gamla.

Som möjligen den skarpögde iakttagaren noterat så blev det en uppgradering i maskinparken i februari. Detta efter ett infall att få prova nåt nytt. Jag märkte ganska snart att jag fått mer skoter än den gamla kroppen klarade av så efter några veckors testkörning bytte jag in den mot något mer invant och beprövat. Tack vare bra bemötande från skoterhandlaren hos Oktan blev det en smidig procedur att bli av med den Lynx Ranger 49 PRO jag inte trivdes med riktigt, och få en uppgraderad Ski-Doo Expedition som är ganska lika som den jag provat i drygt tusen mil.
Nu känns det bättre att ha ny-skoter och t.o.m. hustrun har följt med på små utflykter i omgivningarna, den nya maskinen har lättmonterade arm- och ryggstöd, en lösning som gör den till mer som en familjeskoter.
April har bjudit på några fantastiska dagar som mest har ägnats till crusing på Näkten med strandhugg både här och där.
Det har dessutom skapats ett nytt utflyktsmål uppe på Strulberget, destinationen är bara i uppbyggnadsskedet än men utsikten är på plats redan från början.



Årets långfredags-pimpel blev inställd, alltid samma tveksamhet om hur vädret ska utvecklas, med facit vet man nu att det skulle funka med tävling idag men planeringen måste ju ha lite framförhållning och för ett par veckor sedan såg det inte så lovande ut. När sen beslutet var fattat slog vädret om, typiskt.

torsdag 28 februari 2019

Alla årstider

Årets februarimånad har varit en sammanfattning alla möjliga årstider. Puderföre i härligt solsken och sommarvärme som en vanlig midsommar i en salig blandning. Personligen hade jag klarat mej utan dom där värsta plusgraderna men det är som vanligt bara att bita ihop eller bryta ihop som en del väljer att uttrycka det.
Nu genar jag lite i händelserna och sätter in några bilder utan utan en massa svammel, håll till godo.



                                                                                                                                                                                                               
                                                                                                                                                                                                                                                                                







torsdag 31 januari 2019

Första vacka dan

Det bara susar till så har det gått en månad. När vi går in i februari startar också den verkliga skotersäsongen när fler än de värsta skoterdårarna vågar sig ut i det vita.
Vintern och skoterföret har annars artat sig riktigt bra med en lagom mix av snö och kyla. Snömätaren var ner på drygt 35 centimeter när det var som värst men sen har det avancerat så att snödjupet ligger runt halvmetern, och där verkar det som att det är en gräns för när det snöar fem centimeter så sjunker det ihop lika mycket. Följden av det blir ett alldeles perfekt före i stort sett överallt.
Det har varit riktigt fina dagar mellan snöandet, ett par sådana dagar lyckades vi pricka in samma helg som Tornet öppnade, alltså i slutet av vecka 3.
Delar av nästa generation skoterdårar var hemma så naturligtvis var vi på plats vid premiären och som vanligt gjorde vi en sväng både före och efter. Ryktet om säsongspremiären hade spridit sig bra så det var rejält med folk och skotrar på parkeringen när vi anlände.
Dagen efter blev det också en liten tur, denna dag siktade vi på Kyrkkilen för att så småningom hamna på bortsidan av Pån där det riggades för korvgrillning och dyligt. Ett perfekt ställe där det faktiskt kändes som att solen värmde som vore det mitten av mars. Första vackra dan .......?

Förra helgen var det norskhelg och då kördes delar av samma koncept fast åt andra hållet. Dessvärre hade vi lite otur med väglaget då en av skogsvägarna var nyplogad. Men sådana gånger är det bara att bita ihop fast det känns som att det förbrukas styrstål och skidor för en förmögenhet.

Den här veckan är det tio år sedan vi gjorde en skotertripp till Duved så nu
känns det som att det är dags för en uppföljare.

Planeringen den gången var att åka upp på fredagen, köra runt lite där på lördagen för att sen åka hem på söndag. Det blev inte riktigt så. Det var o-bra väder ganska tidigt och från Tossåsen blev det inte bättre. När vi anlände till Dörrsjön var det helt mjölkvitt med noll meter sikt och man hade inte hunnit ruskmarkera leden över sjön så där fick vi köra med GPS för att överhuvud taget hitta uppfarten på andra sidan sjön.
Lördag och söndag blåste det så hårt att vi fick överge planeringen, åka hem per bil men återkom fredagen därpå till det mest fantastiska väder med gnistrande sol hela dagen. Inte för att det behövdes, denna vackra dag, men då var leden över Dörrsjön markerad, det hade blivit februari och då ska de statliga fjällederna vara på plats.

Uppföljare som sagt, det behöver inte vara samma mål men en rejäl långtur skulle sitta fint


söndag 6 januari 2019

Trettondagstö


Såg ett uttalande av nån meteorolog som menade att det inte var så ovanligt att det blev mildväder runt nyår. Vadå "inte ovanligt"? Det var väl ett riktigt understatement, i min värld är det närmast ett begrepp med trettondagstö. Redan de gamla grekerna eller iallafall bondepraktikan nämner om den helgen -"att tö då är lika bra som tretton skrindor hö".
Okej, det är inte alla riktmärken som stämmer idag men trettondagstö har vi fått, till och med i mesta laget om nån frågar mej.
Det kanske hade räckt med några plusgrader en liten stund för att kassera in dom där skrindorna?
Annars inleddes året med ett rejält snöfall, om jag minns rätt var det på nyårsdagen snöyran drog in, var precis ute och besiktade istjockleken runt Svartnäset på Råssjön. På bara några minuter försvann sikten så jag fick gå på GPS för att hålla mej på leden. Isen klarade besiktningen, ingenstans var den tunnare än 20 centimeter, så dagen efter åkte pinnarna upp. Det snöade lite till å från så den tredje januari visade snögubben ca 50 centimeter och det blev en nöjesresa med pinnkälken till Örnbergssjön. Då var det bara norra slingan som saknade pinnar men så kom denna trettondagstö och förstörde allt, det fick bli lite husnära sysslor i väntan på kallare väder. I dag har jag återigen besiktat Råssjön för att se hur isen klarat värmen. Bra är svaret, visst ser det lite pirrigt ut när snön smält så isen är helt svart men tjockleken är densamma dvs runt 20-25 centimeter.
Bara vattnet på isen nu får frysa riktigt så har vi 25 cm kärnis runt Svartnäsudden. Mot Tången är det mer snö i isen så den är vit men håller samma tjocklek.
Ja det var ju lite sorgligt att den fina snön försvann innan man hann sladda igen de värsta groparna, bara att hoppas på att prognoserna är riktiga då de lovar mer snö till veckan.
Just nu står snögubben i ca 30 centimeter snö.

söndag 30 december 2018

Såg vid såg

I dag är det femte advent och i det närmaste slut på både julhelg och mellandagar, i alla fall de dagar som infaller mellan jul och nyår. I morgon avslutas ett fantastiskt skoterår som knappast kan ha gjort nån skoterfantast besviken. Efter pausvilan som kallas sommar fortsatte snöandet som inget hade hänt. Visserligen töade de 40 centimeter snö som vi hade i jul ihop närmare en decimeter men det är gott om snö både i skogen och på myrar. Längs leder som kördes före töandet är det dock inte så njutningsfyllt att färdas men man får hoppas att det kommer mer snö nästa år.

Nu när vi vinkat iväg diverse barn o barnbarn har mycket återgått till det normala och skoterturerna blir gärna lite längre än när de mer närbelägna fikaplatserna har varit målet.
Därför blev det idag en kombinerad nytta med nöjestur med motorsåg och snökäppar i lasten. Vi tog oss snabbt ner till Örasjön och Långvattnet för att markera sjööverfarter på hemväg. Sedan en tidigare utflykt före jul visste jag att det fanns träd över leden, då fixades det en lite provisorisk förbifart och i samband med detta lyckades jag tappa bort min bågsåg, borta i pudersnön var det bara att bokföra bort den från inventariekontot. Trodde jag. När trädet var avlägsnat och färden skulle gå vidare låg sågen mitt framför mej, hel och riktig trots att den nog måste ha blivit överkörd några gånger.
När pinnsättningen var avklarad intogs lunch vid en lämpligt placerad bodega som bjöd på snöfria bord och bänkar och ett solsken utanför stugknuten. Tack å bock för tjuvlånet, stugvärden!

Efter att verktygskälken lämnats vid Sjöändtjärn blev det friåkning mot Östbergsbodarna och där var det ovanligt nog spårat av ett par skotrar som åkt nån dag tidigare.
Längs leden mellan Östbergsbodarna och Losjövägen blev jag uppmärksammad, av brodern, på att det hängde nåt som liknade en bågsåg i ett träd intill leden.
Då kom jag på att jag tappade min såg under en av sista turerna i våras, den såg som jag brukar ha lätt tillgänglig baktill på skotern. Sågen var komplett med gummistropp så det var bara att haka ner och sätta fast på sin vanliga plats på skotern. Undrar vilka odds det handlar om här, att hitta två borttappade bågsågar samma dag varav den ena varit borta över sommaren. Bara att lyfta på hjälmen, buga och tacka den okände riddare som räddade min såg. Ganska typiskt att jag köpte en ny såg på Jula i går.
Några hundra meter längre fram var det ett vindfälle över leden, visserligen hade brodern sin batterisåg med men när den tröttnade hade jag en nyhittad bågsåg att ta fram(!)

För massor av år sedan hade jag nöjet att vara med när skoterklubben (Ssk Röj) i Svenstavik byggde en bro över bäcken som avvattnar bl.a. Östbergsbu-sjön och rinner ut i Lillsjön. I dag kunde vi konstatera att vårfloden blev i häftigaste laget för bron, ena änden hade helt enkelt gett sig iväg en bit och bron var vriden ur läge. Det går att passera men det krävs en liten arbetsinsats om det ska bli hyfsat lätt köra över. Nån ny bro lär det knappast bli i vinter(?)
Att åka till Lillsjön är ju något som vi brukar göra i adventstider, nu blev det på övertid men det har inte berott på snöbrist för snö finns det gott om, som sagt. Lillsjön var däremot lagom snöfri så där var väldigt lättkört.
Efter att vi letat reda på favoritgenvägen hemåt susade det på ganska bra, och i morron är sista chansen att göra en skotertur 2018.







söndag 23 december 2018

Vit jul

Nu har vi haft full vinter i två veckor med både snö och kyla i väl avvägda doser. Vi har förärats en ny tjänsteman som står utanför kåken och kollar snödjupet dygnet runt. En hel månad var det i det närmaste tråkigt lite att göra men så vid andra advent blev det nästan för mycket, så han drog mössan över ögonen i protest.
Det är väl inget precisionsinstrument det handlar om men i grova drag kan man säga att vi har fyra decimeter snö här i byn.
I morron är det julafton och det börjar röra sig lite julledigt folk ute i skog och mark. Själv har jag fått förstärkning på förarsidan av både barn och barnbarn.
Att det kommit en massa snö är inte det samma som att det är färdigt att ut och finåka utan grovjobbet är det samma som vanligt. Bara "för att" så har leden upp till Sjöändtjärn fått en första omgång med sladden men annars är det för tidigt, först ska snön trampas ihop och det har det knappt funnits tid till tidigare men idag blev det en tur till Långvattnet (mellan Långvattnet och Örasjön är det plogat).
Som vanligt den här tiden så är det många portaler som måste rivas, visst är det fint med snötyngda träd över leden men det inte särskilt praktiskt.

Isen på Sjöändviken var 24 centimeter tjock när det började snöa och de flesta mindre sjöar hade stark is vid den tiden. Råssjön har som vanligt varit trög med isläggningen och var öppen runt "näset" när snöandet började. Inget perfekt utgångsläge för att få till starka isar.
Nu är man ju van att välja lite kringgående vägar som alternativ till Råssjön så det lär väl ordna sig nu också.
Bara den värsta spänningen med jultomten släppt lär det bli nån tur ut i det vita, bara det nu inte blir för många av de plusgrader som synts i diverse prognoser framöver.

onsdag 28 november 2018

0 till 140

Försöken att göra farsdag till premiärdag för första skoterturen över Sjöändviken får nog läggas på is, i alla fall tillsvidare. Säkrare då att återgå till gamla riktmärket som varit slutet av vecka 47.
Vi fick en rejäl köldknäpp några dagar efter farsdag och då växte isen från noll till hundrafyrtio millimeter på bara några dagar. Den 20:e kollade jag isen och då var det nära "grönt" ca 9 centimeter, ytterligare några dagar senare var den 14 centimeter men på grund av anledning så blev det ingen premiär då.

Ett problem i sammanhanget är ju den svåra snöbristen, det känns lite väl dumt att köra ut skotern bara för att göra den årliga premiärturen så det fick bli en variant.
Två människor, samma tanke: precis när jag var redo med hjulingen kom det en likadan hjuling tuffande längs sjöstranden nerifrån Tippen. Snabbt iväg och på andra sidan viken, längs skoterleden, nådde jag upp brodern.
Så var årets premiärkörning avklarad.

Sen vidtog lite övningar i konsten att halka omkring med en fyrhjuling, kan ju vara bra att kunna om det tänker vara snöfritt i vinter.

Snart infaller årsdagen av det stora plurret, det blir nog knappast aktuellt med en upprepning i år, en del saker lär man sig snabbt.

Långfredag 2019

I mars var det 10 år sedan dessa skriverier började. I ett försök till avvänjning har tanken varit att låta bloggen gå in i ett, ännu mer, d...