söndag 6 januari 2019

Trettondagstö


Såg ett uttalande av nån meteorolog som menade att det inte var så ovanligt att det blev mildväder runt nyår. Vadå "inte ovanligt"? Det var väl ett riktigt understatement, i min värld är det närmast ett begrepp med trettondagstö. Redan de gamla grekerna eller iallafall bondepraktikan nämner om den helgen -"att tö då är lika bra som tretton skrindor hö".
Okej, det är inte alla riktmärken som stämmer idag men trettondagstö har vi fått, till och med i mesta laget om nån frågar mej.
Det kanske hade räckt med några plusgrader en liten stund för att kassera in dom där skrindorna?
Annars inleddes året med ett rejält snöfall, om jag minns rätt var det på nyårsdagen snöyran drog in, var precis ute och besiktade istjockleken runt Svartnäset på Råssjön. På bara några minuter försvann sikten så jag fick gå på GPS för att hålla mej på leden. Isen klarade besiktningen, ingenstans var den tunnare än 20 centimeter, så dagen efter åkte pinnarna upp. Det snöade lite till å från så den tredje januari visade snögubben ca 50 centimeter och det blev en nöjesresa med pinnkälken till Örnbergssjön. Då var det bara norra slingan som saknade pinnar men så kom denna trettondagstö och förstörde allt, det fick bli lite husnära sysslor i väntan på kallare väder. I dag har jag återigen besiktat Råssjön för att se hur isen klarat värmen. Bra är svaret, visst ser det lite pirrigt ut när snön smält så isen är helt svart men tjockleken är densamma dvs runt 20-25 centimeter.
Bara vattnet på isen nu får frysa riktigt så har vi 25 cm kärnis runt Svartnäsudden. Mot Tången är det mer snö i isen så den är vit men håller samma tjocklek.
Ja det var ju lite sorgligt att den fina snön försvann innan man hann sladda igen de värsta groparna, bara att hoppas på att prognoserna är riktiga då de lovar mer snö till veckan.
Just nu står snögubben i ca 30 centimeter snö.

söndag 30 december 2018

Såg vid såg

I dag är det femte advent och i det närmaste slut på både julhelg och mellandagar, i alla fall de dagar som infaller mellan jul och nyår. I morgon avslutas ett fantastiskt skoterår som knappast kan ha gjort nån skoterfantast besviken. Efter pausvilan som kallas sommar fortsatte snöandet som inget hade hänt. Visserligen töade de 40 centimeter snö som vi hade i jul ihop närmare en decimeter men det är gott om snö både i skogen och på myrar. Längs leder som kördes före töandet är det dock inte så njutningsfyllt att färdas men man får hoppas att det kommer mer snö nästa år.

Nu när vi vinkat iväg diverse barn o barnbarn har mycket återgått till det normala och skoterturerna blir gärna lite längre än när de mer närbelägna fikaplatserna har varit målet.
Därför blev det idag en kombinerad nytta med nöjestur med motorsåg och snökäppar i lasten. Vi tog oss snabbt ner till Örasjön och Långvattnet för att markera sjööverfarter på hemväg. Sedan en tidigare utflykt före jul visste jag att det fanns träd över leden, då fixades det en lite provisorisk förbifart och i samband med detta lyckades jag tappa bort min bågsåg, borta i pudersnön var det bara att bokföra bort den från inventariekontot. Trodde jag. När trädet var avlägsnat och färden skulle gå vidare låg sågen mitt framför mej, hel och riktig trots att den nog måste ha blivit överkörd några gånger.
När pinnsättningen var avklarad intogs lunch vid en lämpligt placerad bodega som bjöd på snöfria bord och bänkar och ett solsken utanför stugknuten. Tack å bock för tjuvlånet, stugvärden!

Efter att verktygskälken lämnats vid Sjöändtjärn blev det friåkning mot Östbergsbodarna och där var det ovanligt nog spårat av ett par skotrar som åkt nån dag tidigare.
Längs leden mellan Östbergsbodarna och Losjövägen blev jag uppmärksammad, av brodern, på att det hängde nåt som liknade en bågsåg i ett träd intill leden.
Då kom jag på att jag tappade min såg under en av sista turerna i våras, den såg som jag brukar ha lätt tillgänglig baktill på skotern. Sågen var komplett med gummistropp så det var bara att haka ner och sätta fast på sin vanliga plats på skotern. Undrar vilka odds det handlar om här, att hitta två borttappade bågsågar samma dag varav den ena varit borta över sommaren. Bara att lyfta på hjälmen, buga och tacka den okände riddare som räddade min såg. Ganska typiskt att jag köpte en ny såg på Jula i går.
Några hundra meter längre fram var det ett vindfälle över leden, visserligen hade brodern sin batterisåg med men när den tröttnade hade jag en nyhittad bågsåg att ta fram(!)

För massor av år sedan hade jag nöjet att vara med när skoterklubben (Ssk Röj) i Svenstavik byggde en bro över bäcken som avvattnar bl.a. Östbergsbu-sjön och rinner ut i Lillsjön. I dag kunde vi konstatera att vårfloden blev i häftigaste laget för bron, ena änden hade helt enkelt gett sig iväg en bit och bron var vriden ur läge. Det går att passera men det krävs en liten arbetsinsats om det ska bli hyfsat lätt köra över. Nån ny bro lär det knappast bli i vinter(?)
Att åka till Lillsjön är ju något som vi brukar göra i adventstider, nu blev det på övertid men det har inte berott på snöbrist för snö finns det gott om, som sagt. Lillsjön var däremot lagom snöfri så där var väldigt lättkört.
Efter att vi letat reda på favoritgenvägen hemåt susade det på ganska bra, och i morron är sista chansen att göra en skotertur 2018.







söndag 23 december 2018

Vit jul

Nu har vi haft full vinter i två veckor med både snö och kyla i väl avvägda doser. Vi har förärats en ny tjänsteman som står utanför kåken och kollar snödjupet dygnet runt. En hel månad var det i det närmaste tråkigt lite att göra men så vid andra advent blev det nästan för mycket, så han drog mössan över ögonen i protest.
Det är väl inget precisionsinstrument det handlar om men i grova drag kan man säga att vi har fyra decimeter snö här i byn.
I morron är det julafton och det börjar röra sig lite julledigt folk ute i skog och mark. Själv har jag fått förstärkning på förarsidan av både barn och barnbarn.
Att det kommit en massa snö är inte det samma som att det är färdigt att ut och finåka utan grovjobbet är det samma som vanligt. Bara "för att" så har leden upp till Sjöändtjärn fått en första omgång med sladden men annars är det för tidigt, först ska snön trampas ihop och det har det knappt funnits tid till tidigare men idag blev det en tur till Långvattnet (mellan Långvattnet och Örasjön är det plogat).
Som vanligt den här tiden så är det många portaler som måste rivas, visst är det fint med snötyngda träd över leden men det inte särskilt praktiskt.

Isen på Sjöändviken var 24 centimeter tjock när det började snöa och de flesta mindre sjöar hade stark is vid den tiden. Råssjön har som vanligt varit trög med isläggningen och var öppen runt "näset" när snöandet började. Inget perfekt utgångsläge för att få till starka isar.
Nu är man ju van att välja lite kringgående vägar som alternativ till Råssjön så det lär väl ordna sig nu också.
Bara den värsta spänningen med jultomten släppt lär det bli nån tur ut i det vita, bara det nu inte blir för många av de plusgrader som synts i diverse prognoser framöver.

onsdag 28 november 2018

0 till 140

Försöken att göra farsdag till premiärdag för första skoterturen över Sjöändviken får nog läggas på is, i alla fall tillsvidare. Säkrare då att återgå till gamla riktmärket som varit slutet av vecka 47.
Vi fick en rejäl köldknäpp några dagar efter farsdag och då växte isen från noll till hundrafyrtio millimeter på bara några dagar. Den 20:e kollade jag isen och då var det nära "grönt" ca 9 centimeter, ytterligare några dagar senare var den 14 centimeter men på grund av anledning så blev det ingen premiär då.

Ett problem i sammanhanget är ju den svåra snöbristen, det känns lite väl dumt att köra ut skotern bara för att göra den årliga premiärturen så det fick bli en variant.
Två människor, samma tanke: precis när jag var redo med hjulingen kom det en likadan hjuling tuffande längs sjöstranden nerifrån Tippen. Snabbt iväg och på andra sidan viken, längs skoterleden, nådde jag upp brodern.
Så var årets premiärkörning avklarad.

Sen vidtog lite övningar i konsten att halka omkring med en fyrhjuling, kan ju vara bra att kunna om det tänker vara snöfritt i vinter.

Snart infaller årsdagen av det stora plurret, det blir nog knappast aktuellt med en upprepning i år, en del saker lär man sig snabbt.

söndag 11 november 2018

Fars dag

Här kommer årets säkraste förutsägelse: idag fars det inte med snöskoter över Sjöändviken! Vattenskoter funkar däremot alldeles utmärkt liksom att frakta snöskotern med flotte över viken om man nu har en tradition att hålla vid liv. Som att åka över viken med snöskoter på farsdag.
Under skoterns dag för ett par veckor sedan fanns det ett visst hopp om vinterns ankomst, med kalla vindar och snö i luften, men sen har det raskt gått utför med vintern med flera plusgrader, blåst och regn. Men även lugna fina dagar som gjorda för att pyssla med att ta ner "några" träd i min lilla skog. Så av den anledningen sörjer jag inte snöbristen så jättemycket men undanber mej regnet.

Det var väldigt nära att vi svängt söderut för att besöka Åsarna och Klövsjö för att beskåda deras skoterns-dags-firande, men hur det nu blev så hade vi ett övrigt ärende till stan och då blev det som vanligt, i år också.
Och som vanligt var det fullt med folk hos Oktan i Torvalla trots frånvaron av skoterhoppning eller andra uppträdanden, något som jag personligen inte saknade, har man sett en har man sett alla. Efter diverse skoterprat med kläm-å-känn så drog vi vidare mot Motorhuset för att köra samma ritual där. Bäst-i-test blev Motorhusets hamburgare som var billigare, större och godare.
På grund av det "övriga ärendet" så hann vi inte med de japanska skotrarna, där var hamburgergrillen kall och det var stängningsdags.

När detta är sagt är det väl bara att erkänna att jag avfallit från den sanna tron, tron på snöskotern som det enda rätta fortskaffningsmedlet.
Fyrhjulingar har alltid varit totalt ointressanta för mej, till exempel så har de varit portade från dessa sidor. Nu är det ju skillnad på fyrhjulingar och fyrhjulingar och jag har, till o från, drömt om en hjuling med störtbåge.
När det så dök upp en Polaris ACE med rätt registreringsform var det bara att slå till.
Många skogsbilvägar har blivit utforskade i sommar men mest nyttokörning hemma på ranchen, naturligtvis. Helt klart behändigare att frakta verktyg, sågar, bensin mm på hjulingen än att skita ner bilen för dessa sysslor. Därtill så fick jag under sensommaren sällskap i utv-klubben av brodern, så trevligt så.




fredag 20 april 2018

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påskhelgen. Påskhelgen blev ju en riktig propagandaseger för vårvintern när den är som bäst, kalla nätter och strålande sol på dagarna. Trängseln var tidvis stor vid diverse vindskydd då det skulle ätas både lunch och middag ute i solen och på lagom avstånd från en skoter.
Vädret lyckades hålla i sig, i stort sett, hela tiden till bara för nån dag sedan då nattkylan uteblev och med den försvann också skoterföret.
Men det har, som sagt, varit ett fantastiskt väder som gjort för diverse utflykter av varierande längd. Som till exempel en kraftledningstur ner mot Handsjön och Rätan som även innehöll ett besök hos Skicenter i Åsarna. En sväng som vi gjort åtskilliga gånger men kändes väldigt lyckad tack vare den generösa solen.

Ett annat exempel kan nämnas.
Turen förra lördagen till Hamburgertornet i sällskap med en Facebook-grupp. Eftersom Tornet hade stängts för säsongen helgen dessförinnan (jodå, vi var dit då också) så var det lite improviserade rutiner som gällde, vi blev helt enkelt bjudna på burgare med alla tillbehör av utflyktsledaren, tack å bock!
Vid tornetturen kunde man ana vad som var på gång då det tidvis var en balansakt att hålla sig på spåret för att inte fastna i allt det mjuka bredvid.


Och så vidare, och så vidare - många turer blev det denna fantastiska vinter som vi nog alla kommer att minnas länge, möjligen av lite olika anledningar.

I går påbörjade jag hemtagningen av ledmarkeringarna på sjöarna häromkring. Trots den myckna
snön var käpparna oväntat lätta att ta loss. Teoretiskt sett så sitter ju nederänden fast i kärnisen X antal centimeter ner i snöisen.
Beslutade fortsätta pinnplockningen idag och det var nog det bästa beslut jag tagit på länge. Efter lite problem med Rö-Rangern, som inte ville vara med hela dagen, hade jag vid middagstid betat av alla sjöar. På hemväg möttes jag av en rejält blöt regnskur och då kändes det skönt att den delen av skoteråkandet också var avklarat.

På bland annat Kangstjärnen, som ligger mellan Tång-Örevattnet och Lill-Åksjön ungefär, var det massor av vatten på isen, vattnet rann längs skoterleden på väg mot utloppet, gissningsvis är det öppet vatten där ganska snart. Men det spelar ingen roll, jag har ju mitt på det torra.

Trettondagstö

Såg ett uttalande av nån meteorolog som menade att det inte var så ovanligt att det blev mildväder runt nyår. Vadå "inte ovanligt&qu...