måndag 28 mars 2016

Swiiisch

Det är ju så populärt med Swish nu och visst har det svischat till, redan slut på påsken och fortsätter mildvädret så är det snart färdigåkt med skoter på den här sidan om midsommar.
Vi har fått en del snö under ett par veckor, mest har varit blötsnö som gjort mer skada än nytta men på nåt konstigt vis har det samtidigt blivit riktigt njutbart att ge sig ut på en liten skotertur. Under förmiddagarna har det ofta varit kallt och nästan lite puderkänsla i åkningen.

Här i byn har vi som vanligt varit upptagna med Gillhovspimpeln under långfredagen men annars har det varit rätt mycket skoteraktiviteter, inte minst tillsammans med hemmavarande barn och barnbarn.
Har haft nöjet att låna ut fyrtaktaren till lillpojken, den maskinen går ju lugnt och säkert, och själv har jag utgjort ett historiskt inslag i åkturerna på "rö-rangern".

Något tidigare än vanligt slumpade det sig att det blev ärende att ta in en del av skoterlederna till fastlandet så nu är det bara en handfull sjöar kvar att rensa från pinnar. Det syns ju fortfarande var leden varit dessutom är det så pass bra förhållanden att man kör var som helst utan problem. Och alltid på egen risk.



söndag 13 mars 2016

Snopet



Vilken monsterlördag det blev den här helgen med världens kanonväder. På papperet såg det ut som en kraftig dubbelbokning men i praktiken var det aldrig nån diskussion, skoterrelaterat går före fiskerelaterat även om det fiskerelaterade i sig är skoterrelaterat, om ni förstår.
Det handlar alltså om skoterträff i Galåbodarna vs pimpeltävling på Stor-Åksjön. När brorsonen väntades hem enbart för skoteråkning blev det, som sagt, inget prat om den saken. Dessutom var det i år första gången på ett par år som vi över huvud taget kunde räkna med att åka på snö till Västra Galåbodarna.
Däremot var det en svår fråga att lösa om vi skulle köra medsols eller motsols. En analys av tidigare turer visade att det kanske var dags för ett medurs varv i år.
Längs knallhårda sladdade leder blandat med sladdade men lite pudrade leder tog vi oss till StorBacksjön, vidare till "Branasjön" som dom visst kallar Hålen för. Vipps så var vi i Åsarna och snabbt vidare mot Skålan. Även där var det nysladdade och påfrusna leder, ett snäpp över normalstandarden i det området, om ni frågar mej alltså.
Inne på Skålandsreviret kom jag tänka på en gång när jag åkte Lynx 535 av 1982 års modell den här sträckan, det var inte heller så roligt.
En liten bensträckare tog vi på Fotingens is innan vi skumpade vidare förbi Börtnan.
Cirka tre timmar och 8,5 mil efter avfärd gled vi in på marknadsområdet för att ställa oss i hamburgerkön. Döm om vår besvikelse då grillen var tom och kall, burgarna var helt enkelt slut. Det visar på vådan av att ta den långa rundan samtidigt som det är tokvackert väder, klart som sjutton att solskensåkarna hann dit före oss - snopet var väl ungefär halva förnamnet.
Nåväl, jag är ju inte främmande för att äta en kolbulle även om ofta är lång kö till det matstället. Letade reda på kön och fick genast onda aningar då fläsket meddelades vara slut och tveksamt hur länge smeten skulle räcka. Med min vanliga otur var det inte svårt att lista ut hur det skulle sluta, och mycket riktigt, personen före mej fick dagens sista kolbulle. Snopet gånger två.
Till en annan gång känns det som att det borde gå att reservera en burgare eller tre för alla som har längre än sju mil, bara som ett förslag alltså.


Så det blev till att leta reda på nödprovianten samtidigt som vi gjorde en beräkning av var närmaste hamburgarförsäljare kunde tänkas finnas. Bland förslagen fanns Stor-Åksjöpimpeln, Tornet och Hackås.
Vi tog sikte på Hackås men insåg när vi tankat i Vigge att det närmade sig middagstid och en riktig middag aväts med fördel på Draupner i Svenstavik. Så varför krångla till det i det här läget.
Jag har påtalat det tidigare och säger det igen, det behövs en skoterled fram till Draupner. Nu var det hyfsat lugnt på vägen så vi smög fram till parkeringen nice and easy.
Mätta och belåtna susade vi upp mot Skuckuviken för att hoppa över till Näkten för även om lederna är fina är det jämnare på sjön.
Efter nära 17 mil och 8 timmar lämnade vi av varandra på respektive gård för lite nattvila innan söndagen tog över med ännu en utflykt.

söndag 6 mars 2016

På turne

Nu har Skoterdårarna varit en bit utanför det vanliga reviret. Med ganska kort framförhållning bokade vi in en resa till Skoterns Mecca dvs Åkersjön. Vi har varit dit en gång tidigare, det var för tre år sedan, och var det alltså dags att upprepa succén.
När fredagen närmade sig såg det väl inte så lovande ut vädermässigt men lite busväder tål vi så det var ingen tvekan.
Förutspått snöfall anlände samtidigt som oss men efter att ha flyttat in i strandpaviljongen drog vi ut på en första runda i  omgivningarna.
Sedan vi kollat menyn på Drivan var det dags för det, mer eller mindre, obligatoriska besöket på Önrun som är deras fjälltopp ca 850 meter hög.
På väg upp skulle så klart snöförhållandena bredvid leden testas. Det resulterade i att jag efter mindre än 1 timme i byn hade lyckats gräva ner skotern så att det tog ytterligare en halv timma att få upp den PÅ snön.
Kort kan man väl säga att snön var ordnad i tre skikt med pudersnö överst och ett hårdare skikt i mitten och i botten lösare snö som en skoter sjunker rakt igenom på nolltid.
Det var nån av oss som saknade sin Summit som numera är back up hemma.
Väl uppe på Önrun gjorde snön och ljuset att det var svårt att se konturer framför sig så vi letade oss ganska snart neråt för att göra en upptäcktsfärd närmare byn.

Lördagen inleddes med sol, senare blev det vad man nog säger växlande molnighet men sammantaget riktigt bra väder. Vi hade valt Jänsmässholmen som dagens mål där det också kunde finnas ett mål mat. Ett problem som vi även har hemma är att man kan riskera att komma för tidigt till maten. Således vidtog en del kringgående manövrar för att undvika detta. Efter ett okänt antal myrar och skogspassager så tuffade vi in på parkeringen vid hotellet i Jänsmässholmen.
Deras gulaschsoppa gjorde ingen besviken, en riktig höjdare faktiskt. Mätta och belåtna drog vi upp till Ansetten för att logga en geocache, jaa vi hittade även en burk längs leden till Ansetten. Leden är för övrigt nyligen flyttad på vissa sträckor till förmån för bättre terrängförhållanden.
Hemvägen till Åkersjön tog vi förbi Bakvattnet där vesseltolkningen började för dem som var till Ansetten för att åka skidor på 1970-talet.

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...