fredag 30 mars 2012

Förtvivlat

Nu har vi hamnat i samma läge som inför förra påsken. Så här efteråt kan man ha en viss förståelse för att snön kan försvinna i andra halvan av april men jag kan inte hitta nån ursäkt för snön att dra iväg redan i mars. Vintern, som dessutom hade väldigt svårt att komma igång, blev snopet kort med ett fåtal fina helger lämpade för utflykt. Men man får väl vara glad över det lilla - och det är jag.
Inställda pimpeltävlingar har stått som spön i backen senaste tiden och här i byn blir det till att plocka fram "inställt"-skylten igen, tråkigt. Att bara antyda att påsken är tidigare nästa år är väl lite att svära i kyrkan, för det skrockfulle.
För två veckor sedan avgjordes Stor-Åksjöpimpeln och framtiden såg relativt bra ut men många plusgrader tillsammans med kraftig blåsvind det är ingen bra kombination. Det har fått som följd att det bitvis är långt mellan snöfläckarna, i alla fall på öppna ytor.
Vid senaste skoterturen, i går kväll, noterades att skoterlederna håller förhållandevis bra standard men som vanligt är plogade skogsvägar problemet. Chanserna till långväga genomfartstrafik torde vara ganska nära noll hädanefter så ledmarkeringarna (käpparna) över sjöarna i närområdet har plockats in.
Skulle det vara någon som vill köra över en sjö så rekommenderas de vita streck som visar var skoterleden gått. Men nu mer än nånsin körs på egen risk!
Det har inte skett nån slutavläsning av skotrarnas kilometermätare så det är svårt att säga nåt om budgetmålen är uppnådda men det känns som att man skulle behövt några rejäla mil till för att överleva den årstid som somliga kallar sommar.


På tal om budget så bunkrade jag i höstas upp med bensin som nu ser ut att bli över, i alla fall 30-40 liter. Undrar vad jag ska ha den till, gräsklipparen drar så lite, enda trösten är väl att den bara kostade några ören över 14 kronor.

lördag 10 mars 2012

...åå igen ...

Vissa händelser kommer man inte undan, skoterträffen i Galåbuan är en sån. Rätan förra helgen och Galåbodarna denna, det är liksom aldrig nån tvekan. Den här gången var det heller ingen tvekan om vägvalet, vi bokade in en andra frukost vid Lättsjön dvs vi tog vägen via Backsjöarna och Svenstavik.
Den pudersnö som man hoppats skulle kyla skotern den var som bortblåst så längs de isiga och trixiga lederna bortom Svenstavik blev det värmevarning ett par gånger men när landskapet öppnade sig hittades kylande snö på sidan av spåret.
Om man inte vore så tjurig skulle man så klart investera i ett par isrivare men 600-1200 kr känns lite väl dyrt för ett par vajerbitar. Problemet är väl närmast att man aldrig kommer sig för att tillverka dem själv.

En nyhet för dagen var att jag frilansade som geocachingburkutläggare, således blev det en gömma vid Lättsjöns vindskydd och en vid Galåbodarna. Den vid Galåbodarna sattes ut under artistuppträdandet så det blev till att ändra lite i planeringen pga mugglartrycket.

/ Medan jag skrev raderna här så fick jag klagomål från cachegodkännaren att jag nämnde dem som byggt vindskydden (Bergs motorklubb och Högåns ssk), väldigt oskyldig reklam kan jag tycka som tänker på Delsbo city som handlade om Delsbo vapen. Detta som ett riktigt sidspår. /

Det var väldans tomt efter vägen upp till festplatsen, alltid brukar man se nån skoter men inte idag. Saknade den gamle skoterleds-trotjänaren Bror som tidigare år brukat finnas nånstans efter vägen, redo för en pratstund.
Nåväl, väl framkomna kunde vi notera att allt folket redan var framme, möjligen fler än förra året men där kan jag ha fel.
Eftersom kön vid kolbulleförsäljningen alltid är lång fick det även denna gång bli en burgare som hindrade svältdöden att slå till.
Efter diverse surr med bekanta drog vi iväg hemåt via Börtnan. En riktig blöt snöskur drog ner farten en stund men snart var vi nere vid Fotingens strand. Där blev det en rejält strandnära körning eftersom det var öppet vatten alldeles intill leden, dock inga problem om man tog det lugnt.
Eftersom det är dumt att frakta hem de omsorgsfullt iordningställda mackorna stannade vi vid den tjusiga valvbron vid Åsanforsen för att fika.
För att variera hemresan ytterligare så drog vi på en liten upptäcktsfärd längs östra sidan av Hålen (som sjön vid Åsarna heter). Redan förra våren var jag i området för att hitta den genväg som finns mellan Hålen och Stor-Backsjön. Då hittade jag inte rätt hela vägen (från Lillsjön) men kanske det var lättare från andra hållet, tänkte vi. Och det var det, när vi väl hittade uppfarten i norra delen av Hålen. Ganska så snabbt var vi uppe på myrarna mellan Backsjön och Lillsjön och sen var cirkeln sluten i och med att vi kom ut på Lillsjön.
Nu har vi en alternativ väg när det gäller utflykter mot södra distriktet.

Noteringar: Hemifrån till Lättsjön ca 4 mil, till Galåbodarna ca 7,6 mil. Galåbodarna till hemmet via Fotingen/Åsarna/Östansjö/Lillsjön ca 8,3 mil.

söndag 4 mars 2012

Träff igen

Va´då familjedag
Nu är det högsäsong för skoterträffar både här å där. Skoterstugorna har också öppet för att försöka stilla hungern hos det kringströvande skoterfolket. Det fanns en del att välja på denna helg men vi fastnade för en repris, nämligen familjedagen i Rätan. Det enda som påminner om skoterträff numer, sedan man flyttat från Mullbergstjärn, är väl att det är skoterklubben som säljer hamburgarna. Annars är det lite väl mycket marknad över det hela för att passa en skoterdåre.
Det börjar bli så isigt och hårt längs lederna så det gäller att hitta på lite andra vägar. Intressant också att hitta de informella leder som man bara hört talas om, tex mellan Handsjön och Rätan.
Vi hittade påfarten mot Handsjön ganska enkelt vid Busjön före Turingen och det gick bra ända tills vi gjorde ett felval på andra sidan Handsjön. Sen blev det ett visst irrande, om man säger så. Och överallt dit vi skulle var skogsvägarna plogade och isiga så skotrarna började må dåligt p.g.a. värmeproblem.
Nåväl, vi kom fram innan dom stängde och så dags var det heller ingen kö till hamburgarna, inget ont .....
Hemvägen gick över Nästelsjön, som inte var isig, vidare via den "gamla" leden över Vattviksmyren, där var det nästan puderåkning ..... ja, jämförelsevis då.

Nästa lördag är det väl skoterträff Galåbuan som gäller, om inget alldeles oförutsett inträffar.

Hit å dit

När de norska gästerna dragit västerut förra söndagen så återgick livet till det normala för Skoterdårarnas förening dvs skoterkaravanen är bara två skotrar lång.
Det kändes som att vädret ville att vi skulle åka på en tur upp mot stan eller i alla fall Svartsjöarna. Resan gick mot Bölesjön via Pån.
Lite humor blev det när vi på Landsomsjön frågande en inföding om han eller dom, för det var tre stycken i vindskyddet, visste var "leden" fortsatte på andra sidan sjön. Det hade han ingen aaaning om, det visade sig att han inte ens visste vilken sjö han var på! Så det var inte mycket att fråga, å då var han bara ca 2,5 kilometer hemifrån! Nu listade vi ut det ändå och kom ganska snart ut på sydligaste delen av Locknesjön.
Där hittade vi ett trevligt fikaställe som bara väntade på oss. Efter fikat blev det över 1 mil stilla skoterfärd upp mot Musviken i Ångsta. Enligt tillgänglig information skulle det finnas en skoterled därifrån upp mot Svartsjöarna. Visst hittade vi ett spår men knappast en led, inte ett kryss så långt ögat kunde se. I och för sig inget nytt, vi hade färdats längs gamla skoterleder hela förmiddagen och det genomsnittliga antalet kryss/km torde varit 0,25.
När vi hittat upp till stora leden i kraftledningsgatan från Brunflo då tyckte vi det var så sent att vi styrde mot Fåker i stället.

Efter tankning vid Fåkers största varuhus (i två plan) vidtog en skakig upplevelse, fyra mil knagglig sjöis. Inte kul, det bästa man kunde säga om det var att det var lättfört, om det sved i plånboken vid tankningen á 15.03 kr/liter så kändes det bättre när E-tec-en bara drog 1 liter/mil. Och lagom med snöfläckar var det så det blev aldrig problem med kylningen.

Afton!

 En sån rivstart det blev på vintern, nästan en hel vinter avklarad på två månader!  Visst har det hänt att vi fått en snöig avslutning på å...