lördag 30 april 2016

April, april

Aprilvädret har verkligen levt upp till sitt rykte i år, snö å tö om vart annat. Det är bara några dagar sedan plogbilen var ute i tjänsteärende och kalla nätter håller värsta snösmältningen på sparlåga.
Sista skoterturen företogs i veckan, det blev inte så långt eftersom det bara var in i sommargaraget färden gick.
Men allvarligt talat så har det varit en riktigt bra säsong, det kanske kändes lite trögt i starten då det dröjde till mitten av januari innan det fanns nåt att köra på.
Isen på Näkten hade lite dåligt rykte inledningsvis då det hann komma snö innan den frusit till ordentligt.
Men innan snön kom fanns det ställen med fin skridskois, vad  nu den upplysningen har här att göra.
Påsken var tidig med långfredagspimpel den 25 mars och då fanns det dom som gav upp skoteråkningen, helt i onödan kan jag säga, det var riktigt njutningsbart minst tre veckor till även om vi skoterdårar avrundade säsongen den 9 april dagen då allting stämde, dumt att tänja ut säsongen och tro att det kan bli ännu bättre nästa dag. Risken är stor att man blir besviken.
Sen handlar det om inställning, själv ställde jag in ungefär en skoter i veckan, den sista kom, som sagt, under tak den gångna veckan.
Den andra skoterdåren har en annan inställning till detta med att förlänga säsongen så där vet man aldrig när den börjar eller slutar, skoteråkarsäsongen alltså.

Det har inte blivit mer än en långtur denna vinter, då tänker jag på besöket i värsta Galåbuan, turen till Åkersjön var ju med biltransport. När man håller sig i närområdet blir det inte så många mil men på hela säsongen har det i alla fall blivit närmare 240 mil men då är det fördelat på hushållets fyra skotrar. För nöjesmaskinens del blev det 145 mil, skandalartat lite, för ett antal år sedan åkte man nästan det dubbla bara med en skoter.
Men jag klagar inte, batterierna är fulladdade och vi slutade när det var som bäst i mitten av april. Och i slutet av november är det dags igen ........

söndag 10 april 2016

Fläckvis

Solen bjöd på ännu en riktig propagandaföreställning den här helgen. Redan förra helgen började det bli problem att ta sig den vanliga vägen upp till Råssjön så om man hade tänkt sig åt det hållet blir det till att hitta alternativa vägar med mer snö. I och för sig inga problem bara lite annelåns som jämten säger.
Via Strulsjön och Turbovägen, vidare längs kraftledningen förbi Svarthålet susade vi in i Finnsved där vi kunde konstatera att husbonn var utflugen. Han återfanns hos ett gäng ungdomar som idkade angelfiske på Örnbergssjön, det var rejält minerat där men några napp kunde inte jag notera under tiden vi var där.
Det bestämdes att vi skulle bli tre som drog på en tur norrut längs sjöar och oplogade skogsvägar (och för all del fläckiga ledningsgator) som snabbt tog oss upp mot kända trakter söder om Tjutbodarna där vi kom in på skoterleden mot Stavsjön. Eftersom klockan var så nära lunchtid och vindskyddet var ännu närmare fanns ingen anledning att inte fika där.
Dagen till ära skulle det bli Bullens till lunch så det var bara att sätta igång med vedsök och snart var maten varm. Vi enades om att bättre än så blir svårt att få till vädermässigt, så om det skulle visa sig att detta var en av säsongens sista skoterutflykter var det en avslutning på topp.
Efter en riktig festmåltid måste vi slita oss från solsteket och dra söderut längs sällan åkta stigar som tog oss ut på Mellansjön (igen) där vi träffade på f.d. skoterdårar som nuförtiden mest pysslar med pimpelfiske från skoterdynan. Osäker om det var matfisk det där som drogs upp, grillen var dock igång så allt var möjligt.
Efter att ha lämnat av ressällskapet där vi hittade honom så hade vi Skoterdårar att ta oss hem på krångligast möjliga vis. Och det lyckades, efter omständigheterna, riktigt bra. I och för sig gamla bekanta men huvudsaken att där fanns snö och det gjorde det.
Vi styrde mot Kroksjön och svängde av mot Smalvattnet och Stor-Örevattnet, korsade vårt spår från förmiddagen och passerade Svarthålet för att ta oss dalgången mellan Svarthögen och Godändberget ner mot Nygården. Och sen var spåren färdigritade, kanske för säsongen kanske inte.
Under söndagen lyckades jag avhålla mej från skoteråkning nästan hela dagen, det blev en kortare sväng upp mot Sandnäset under eftermiddagen, mest bara för att ......

söndag 3 april 2016

Halv rundtur

Alla eventuella rykten om skotersäsongens hädanfärd är exakt just det, grundlösa rykten.
Lördagens kryssning i Svartnäsets södra förorter bekräftade detta, riktigt gott om snö om man inte tänkte sig ut på ett hygge i söderläge men där får man ändå inte åka så det gör sig självt.
Från Salomsbodarna sökte vi oss söderut längs ganska nyligen besökta sjöar men med en del nya avstickare. Så småningom blev det dags för lunch och vi visste att det fanns bord reserverat i en koja vid Gärdsjön så vi susade dit, tyvärr var det stängt så vi bestämde att åka till ett åretruntöppet ställe vid Örasjön. Och det gick ju bra ända tills våra planer grusades av en plogad väg. Efter lite trickande fick vi överge även detta säkra ställe. I stället blev det ett inte lika vindskyddat älgtorn vid Rostebusjön som fick bli fikaplatsen för dagen.
Färden avrundades med ett besök på Svarthögen där det byggts en mobilmast. Berget är bland de högre i trakten och var för 30-40 år sedan ett litet mandomsprov att ta sig uppför med skoter.

Söndagen började lite tvekande, ett tag såg det ut som att vi skulle hitta på nåt annat att göra men hur det nu gick till så var vi på väg på en liten önsketur (för min del) längs Näkten. Följeslagare från Finnsved dyk också upp så då var vi plötsligt dubbelt så många.
På grund av omständigheter så blev det en mycket strandnära färd norrut längs en smal snösträng på västra sidan av Näkten. Alla skotrarna behöver nog smörjning av slides men Xtrimen i sällskapet är dessutom noga med kylningen av motorn, fråga en som vet, därav denna strandpromenad.
Brynjeholmen fick naturligtvis besök och där kunde vi notera att det investerats i nya grejer, typ bord och grillplats - stiligt.
Sen vidtog besiktning av bebyggelsen vid Bingsta/Skuckus stränder, en hel del nya byggnader kunde noteras plus att skogen glesnat efter stormavverkningar.
För andra gången denna vinter lunchade vi i Sör-Vickran som är längst in i viken väster om Monäset.
Sen skuttade vi över Monäset och fortsatte upp mot bl.a. Kulan där brodern och jag har en del rötter.
Sen susade det bara till så var vi vid Ytterön där det blev en längre bensträckare.
Den här resan gjorde vi så sent som i februari men då åt andra hållet, på hemfärd från skoterträff i Näs/Fåker. Och för all del även en variant tillsammans med Antes-folket.
Solen jobbade hela tiden med isen så den blev lite mjukare i ytan, det var alltså
ingen dramatik att lämna snösträngen invid land och susa över mot Tunvågssidan. På östra sidan är det lite glesare med sevärdheter så stundtals blev det ganska mycket snabbtransport. I princip blev det inget riktigt stopp förrän vid nya vindskyddet vid rödingsobservatoriet mellan Dödre och Sandnäset där det blev lite solande på bryggan.
Vi saktade in lite i Sandnäset för att surra med några infödingar innan vi susade vidare för att avsluta denna halva Näkten Tour 2016 där den började, vid infarten till bodegan.

Afton!

 En sån rivstart det blev på vintern, nästan en hel vinter avklarad på två månader!  Visst har det hänt att vi fått en snöig avslutning på å...