söndag 28 november 2010

Stegfel

Naturligtvis blev man tvungen att dra ut på en tur redan vid hemkomsten från jobbet i fredags. Pytsade i lite soppa i blå-Rangern och styrde mot söder. Den som säger att det är snö så det räcker nu, den talar inte sanning. Den fluffiga kallsnön flyger bort nästan av bara ljudet från skotern men det kan vara bra att röra ihop den så att det blir någon botten.
Vägen ner mot Strulsjön har vuxit igen ganska ordentligt på en del ställen så det är nästan svårt att se var man ska köra, inte minst när det är fullt med snö i buskarna.
En sväng mot Örasjön fick ställas in p.g.a mörker, snö lägger sig på huven och strålkastarna så man har knapp ledsyn och helt omöjligt att se kryss och reflexer.

Utflykten återupptogs under söndagseftermiddagen då jag tuffade mot Örasjön, jaa man måste ju börja köra åt nåt håll. Det är ordentligt med vatten på sjöisarna men det får man ju leva med.
När det var dags att köra upp från Långvattnet inträffade en sån där grej som man kan flina åt - efteråt.
Vid stranden låg en stege av den typen som man lägger där man ska ha sin båt. Det syntes inte exakt vad det var och så klart fastnade skotern i stegen så det blev stopp. Okey, i med backen och försök igen. Det gick backa men sen var det bara blankis och vatten under skotern så den gick varken fram eller bakåt.
Det var bara att ta fram sågen och göra en avverkning i grannskapets buskage. Hittade några lämpliga björkar att lägga som körväg och efter en del svett och onda tankar var maskinen på torra land.
Båtägaren lär undra varför båtrampen hamnat på sniskan i en björk.

Sen var det bara transportsträcka till Örasjön och där var det faktiskt inget vatten på isen, i alla fall inte nära land. Hemresan var odramatisk om man bortser från passagen av den steniga bäcken där det dunkade och slog under den stackars skotern, helt klart för lite snö.
Egentligen fattar jag inte vad sör-länningarna ska med all snö dom fått, dom förstår ju inte hur man använder den.

tisdag 23 november 2010

Spettets inverkan på tjockleken

Ojj, redan tisdag och där sitter ni och väntar på besked om Sjöändvikens is, denna viktiga fråga.
Lördag e.m. var reserverad för att göra en ordentlig uppföljning av förra helgens granskning. Det första man kunde notera var att isen redan var besiktad och godkänd, av mattmönstret att döma var det en skoterdåre som susat över till andra sidan redan under fredagen.
Bara för nyfikenhets skull hackade jag i isen och mina gissningar verkade stämma, snön dämpar kylan så att vattnet kan ligga där utan att frysa, riktigt plaskblött bitvis.
Isen var liksom tunnare nu om man mäter i antal spettslag, två-tre slag kändes säkert men nu gick det hål efter ett-två, på samma ställe. En snabbanalys visade att jag fått med mej ett annat spett än förra gången. Förra gångens spett var trubbigare men möjligen tyngre än det spetsiga som jag hade nu.
Inom materialläran fick man räkna på olika mätmetoder som bl.a. herrar Rockwell och Brinell klurat ut, men jag minns inte om is och spett ingick i formlerna.
Nåväl, isen blev godkänd trots en del svagare partier i höjd med holmen.
Dagen avslutades med en tur till Sjöändtjärn där det blev planterat en del buskar längs den väg skotrar brukar åka.

Under söndagen blev det en aktivitet i Skoterdårarnas förening med pinnplantering över Sjöändviken och även mot Strulsjön, vi har ju ett stående uppdrag från våra norska skoterdårar att dra upp spår.
Vi åtgärdade dessutom några stygga hjulspår som skogsmaskiner gjort bortom Sjöändtjärn. Vi passade även på att fika in årets skotersäsong som ännu är mer teoretisk än praktisk p.g.a lite snö.
Tur att jag håller på med GPS-fix på nyförvärvet så jag slipper knacka sönder underredet första metrarna.

söndag 14 november 2010

Håller inte

I fredags blev Sjöändvikens is inspekterad. Eftersom det varit ordentligt kallt i flera dagar var förväntningarna stora att det skulle vara farbart, rekordtidigt i så fall.

Försedd med lämplig utrustning begav jag mej ner till sjön och traskade iväg ut på isen. Det visade sig snart att den inte höll vad den lovade, spettet åkte igenom väldigt lätt en bit ut från stranden. Längre ut var det dessutom mörka fläckar som antydde att snön tyngde ner isen så att det vattnade upp.
Mina iakttagelser blev sedan konfirmerade av den samlade Skoterdårarnas förening dvs brodern som var ute och luftade sina nya bling-bling-hjul.

På lördagen var jag ner en sväng och då hade det vattnat upp ordentligt så nu kommer det nog gå trögt med isbildningen även om det blir kallt eftersom snön och vattnet gör att kylan har svårt att tränga ner. Ganska ofta blir det en lurig dubbelis - inte roligt alls.

Nu måste man ju inte åka över isen utan det finns andra sätt att ta sig till andra sidan, så i alla fall jag struntar i rekord och annat.
Jag brukar inte doppa mej på sommaren så det finns ingen anledning att göra det nu heller.

torsdag 11 november 2010

På g

I kväll har jag sett säsongens första skoterspår så om inte vädret stökar till sig på fel vis så kan premiärturen över Sjöändviken inträffa på rätt sida om månadsskiftet. Det var andra halvan i Skoterdårarnas förening som var ute och luftade Summiten, mest bara "för att" kan jag tänka. Men det är ju bra att någon börjar packa snö runt de vassaste stenarna.
Förra hösten var jag kaxig och sa att första turen till Sjöändtjärn skulle ske 25:e november, naturligtvis sket det sig.
I år har det i alla fall varit rejält kallt så viken borde vara farbar, skall besiktas i morron i dagsljus.

Själv håller jag på att ta loss lite prylar som hör till GPS-manicken från gamm-skotern för att se vad som går använda på nyförvärvet. Det är främst hållaren inkl strömförsörjningen till Garmin Nuvin som skall monteras. Hållaren till handdatorn går nog till skrot eftersom PDA-n lagt av, den samlade spår i Kartex-format i fem år men i våras blev det svårare och svårare att få igång den, troligen internbatteriet som lagt av. Den kräver dessutom varmhållning och lådan jag gjorde är inte av smidiga typen att placera på slimmade nya skotrar.
Magellan-GPS´n får sitta kvar i avvaktan på Rangerns vidare öden.

söndag 7 november 2010

Felköp

På väg hem från skoterns dag förra helgen kände jag suget efter en ny skotertidning. Snowmobile har gällt för att vara en aning lokalproducerad så det fick bli en sån. När jag kom hem visade det sig att det var en hel massa terränghjulingar i tidningen också.
Att det brukar vara  utspätt med ATV-material under vår och höst det har jag noterat, men nu har man på senare tid tillfogat tre bokstäver i tidningens namn och vipps var det inte en bra tidning längre.
Vid en koll i tidningshögen som växer på fikabordet på jobbet så verkar detta sprida sig bland tidningsmakarna utan att de tänker på att folk kan vara allergiska.

Vad är det för fel att låta ATV hålla sig i de tidningar som finns för det ändamålet? Ska det vara på detta viset då finns det snart bara Sledtrax man kan läsa utan att stöta på dessa hjulingar.
Enda felet med Sledtrax är att det är så svårt att låta den sakta falla mot ansiktet då man lagt sig för vila en stund.
Nu gäller det att komma ihåg att kolla före nästa eventuella tidningsköp så man inte råkar ut för liknande gigantiska felköp.

Äntligen hemma



I början av den gångna veckan gick larmet att handlaren ville skeppa ut en inneliggande beställning och jag var inte sen att åka och hjälpa honom med det. Programmet blev lite pressat eftersom jobbet lägger vissa hinder i vägen därtill hade jag ärende inne i stan så det blev lite rännande fram och åter.
Det är ett ungt och glatt gäng där på Oktan som det känns bra att ha å göra med. Jag fick proffsig hjälp med att hitta en bra försäkring och i övrigt bra avslut på affären. Kan visserligen inte påstå att jag testat så många handlare, men som sagt, det känns bra.
När maskinen var lastad drog jag till Jula för att köpa ett billigt överdrag eftersom det var risk för skitsprut efter vägen, 330 spänn känns lagom så sällan som jag använder skoterkapell. Ett skräddarsytt original  kostar upp emot 2500.
Väl hemma var det så mycket aktiviteter på gång att det inte blev tid att lasta av släpet förrän under lördagen. Så nu har det varit besiktning och fundering hur man lämpligen monterar GPS och andra livsviktiga saker. Instruktionsboken är detaljstuderad och även kollad mot verkligheten. Det blir en omställning att lära sig hur instrument och knappar funkar.

Nu är det bara för oss alla att samlas till seanser för att ordna fram lite, eller helst, mycket snö.
Mot mina principer har jag idag gjort något som kan sabotera snöandet, snökedjorna åkte på på traktorn och det är inte bra att vara förberedd på såna saker.
Bättre då att stå ute i snöstorm och sätta på kedjorna och låtsas att man blev överraskad av att det snöar på vintern.

måndag 1 november 2010

Skotrar i kubik

Så har årets skotersäsong startat i och med att Skoterns dag firats i dagarna två runt om i landet. Skoterdårarnas förening drog iväg programenligt under lördag förmiddag. Första stopp blev faktiskt en cache vid golfbanan i Ångsta, har åkt förbi den länge nog nu.
Sen låg Oktan i Torvalla i färdriktningen. Tror vi tog sista p-platsen innanför staketet, häftigt mycke folk alltså.
Vi träffade genast på gamla skoterbekanta så det blev gemensamt mingel med massor av kläm-å-känn på alla skotrar både inne och ute. VIP-kunder, som jag, fick sig en snygg Lynxkepa att pryda kalufsen med, den fick sedan sitta på hela dagen, speciellt hos Yamaha. Noterade en riktigt bra finess på en Arctic Cat: en styrhöjare som var väldigt enkel att manövrera, bara att dra i en muff så var styret löst i höjdled, sen släpp så var styret låst.

Nästa anhalt blev Motorhuset med bl.a. SkiDoo. Även där blev det att mingla runt bl.a. tittade vi på stiligt frästa boggihjul i aluminium. Brodern håller på att pimpa sin skoter och det är kul att få inspiration. Förutom korv och hamburgare blev dagens enda köp en speciell bandspännare som även går att använda som vinsch.
Varmkorven var av den rätta, goda, sorten.

Skoterns dag avslutades för vår del hos 30-årsjubilerande Yamahacenter. Hela butiken full av japanska snöankare. Den värsta maskinen var fjällräddningsutrustad med en massa lull-lull så att den säkert kräver en egen räddningsinsats om den kör fast, trots att den hade frontmonterad vinsch.

Men det fanns en riktig pärla även där:

Hoppsan!

 Så har tideräkningen hoppat till igen, redan slutet av mars och påsken står för dörren. Vissa skulle nog säga att det redan är påsk efterso...