Precis när skotersäsongen var nere för räkning, i det närmaste uträknad och bårbärarna på väg in, då minsann rycker det till i kroppen och upp stiger den finaste vinterdag man skådat på mången god dag.
Gillhovspimpeln är i antågande så lördagen började med lite koll vad beträffar is- och snöläget. Teorin var att försöka trampa och frysa fast snön på blankisen så att det blir möjligt att röra sig på sjön utan att riskera livet. Senare på dagen fick vi reda på exakt hur hal snötäckt is kan vara.
Något försenade anlände skoterdårarna till den vanliga mötesplatsen, vi hade nämligen fått oväntat besök - från Norge.
I gnistrande solsken styrde fem skoterdårar mot söder efter att vi kommit fram till att flera av oss faktiskt inte varit till Turingen i år. Och efter att Hamburgartornet tvingats stänga för säsongen bedömde vi att Turingen var en bra ersättning.
Det blev lite av en favorit i repris när vi valde skoterleden ner mot Långvattnet för att sedan ta kraftledningen och diverse skogsvägar mot Handsjöbyn.
Där, på Handsjön, hade resan kunnat sluta och allt berodde på att vi gärna stannar för att prata lite. En efter en blev stående med skotern slirande på blankisen, och den som kom iväg kunde inte stanna för att hjälpa de andra utan att först köra och parkera sin skoter vid strandkanten.
Åtskilliga minuter senare kunde vi slira vidare mot målet.
Bäst vi satt där inne och motade bort svälten så kom det in en skoterfantast från Ånge, han hade övergett sin fisketokiga kamrat nere på Holmsjön för att få sig en burgare på Turingen, med sådan inställning hade han helt klart platsat i Skoterdårarnas förening.
Hemresan blev en snabb historia via diverse sjöar som inte ligger där skoterleden går, det gäller att försöka förnya sig i vägvalet men det slutade som vanligt på Abbornäsets friskvårdsanläggning där solen gjorde vad den kunde för att trycka oss mot husväggen.
Möjligen var det annat väder på gång, hur som helst började det blåsa en lite kylig vind som gjorde att vi valde att avrunda dagen för att om möjligt ta ny friska tag under söndagen.
Sen utlovas det lite mer snö och riktigt bra förutsättningar för att påsken ska vara räddad nu när vintern fått en andra chans.
söndag 29 mars 2015
torsdag 19 mars 2015
Ur tid är leden
Jaa, det är inte mycket som är sig likt nuförtiden, när det gäller vädret alltså.
Efter besöket i Rätan för snart två veckor sedan har det mest blivit små svängar i närområdet tex en liten tidsresa tillsammans med Anders dagen efter Rätan. Blå-Rangern behövde luftas så vi tog en rundtur till det som är Buan för mej nämligen Sandnäsbuan. Efter besök på de olika vallarna och genomgång av dess historia blev det fika i bustugan. Efter studie av gästboken konstaterade vi att vädret var ganska exakt som vid vårt förra besök - på midsommarafton 2014.
Blå-Rangern fyller för övrigt 10 år i min ägo och Ski Doo´n passade på att slå över till 100 körda mil men nån vidare jubileumsfest blev det inte.
I lördags hade jag en förhoppning om att göra en sväng som skulle komma förbi pimpeltävlingen på Stor-Åksjön. En sväng blev det men inte tillräckligt stor för jag kom inte ens nära, men jag får försöka mer en annan gång.
Söndagens vackra väder inspirerade till en Näkten Tour 2015. Så var det i alla fall meningen men det var mer blankis och mindre snö än jag ville inse. Det blev ett evigt skuttande mellan de fåtaliga snöfläckarna invid Näktens västra strand. Vid Brynjeholmarna gav jag upp och parkerade för en något tidig lunchrast.
Precis hela tiden mullrade det som åska på avstånd, bara en bit ifrån mej bröts isen upp och bildade en vall tvärs över sjön mot "Röbergs" på andra sidan, ganska mäktigt.
Återigen har det blivit så många varmgrader att det blivit pölar på isen, så jag kollade läget med ledkäpparna och de börjar mogna för plockning nu, utfarten på sjön från byn är dessutom inte att rekommendera så det är nog bara att inse att slutet är nära.
Efter besöket i Rätan för snart två veckor sedan har det mest blivit små svängar i närområdet tex en liten tidsresa tillsammans med Anders dagen efter Rätan. Blå-Rangern behövde luftas så vi tog en rundtur till det som är Buan för mej nämligen Sandnäsbuan. Efter besök på de olika vallarna och genomgång av dess historia blev det fika i bustugan. Efter studie av gästboken konstaterade vi att vädret var ganska exakt som vid vårt förra besök - på midsommarafton 2014.
Blå-Rangern fyller för övrigt 10 år i min ägo och Ski Doo´n passade på att slå över till 100 körda mil men nån vidare jubileumsfest blev det inte.
I lördags hade jag en förhoppning om att göra en sväng som skulle komma förbi pimpeltävlingen på Stor-Åksjön. En sväng blev det men inte tillräckligt stor för jag kom inte ens nära, men jag får försöka mer en annan gång.
Söndagens vackra väder inspirerade till en Näkten Tour 2015. Så var det i alla fall meningen men det var mer blankis och mindre snö än jag ville inse. Det blev ett evigt skuttande mellan de fåtaliga snöfläckarna invid Näktens västra strand. Vid Brynjeholmarna gav jag upp och parkerade för en något tidig lunchrast.
Precis hela tiden mullrade det som åska på avstånd, bara en bit ifrån mej bröts isen upp och bildade en vall tvärs över sjön mot "Röbergs" på andra sidan, ganska mäktigt.
Återigen har det blivit så många varmgrader att det blivit pölar på isen, så jag kollade läget med ledkäpparna och de börjar mogna för plockning nu, utfarten på sjön från byn är dessutom inte att rekommendera så det är nog bara att inse att slutet är nära.
söndag 8 mars 2015
Skoterträff
Självklart går det åt pipsvängen om man är för kaxig. Jag hade en stark förhoppning att resan till Galåbuan skulle bli av men i höjd med fredag så började det, även för mej, stå klart att det skulle bli dåligt väglag åt det hållet.
Vi skulle få ressällskap av Finnsvedsavdelningen och eftersom det i stort sett bara är hälften så långt till Rätan som till Västra Galåbuan kändes det som ett lätt val särskilt när man tittade ut på lördagsmorgonen.
Vädret var alltså inte så kul när vi tuffade iväg ner mot kraftledningen som snabbt förde oss till Handsjöbyn, föret var det inget fel på och tidvis tittade faktiskt solen fram, men tokblåste gjorde det.
Från Handsjön ansluter man till S1:an, skoterleden mellan Turingen och Rätan, och det var en behaglig resa med Mullbergets vindkraftpark framför oss och då förstod vi varför det blåste så, alla verken var igång.
Efter bensträckare vid Mullbergstjärn så kom vi snabbt ner till Rätan och där hade det varma vädret jobbat hårt med sjöisen, riktigt blött det.
Väl framme vid eventplatsen var vi bland de första skotrarna och bland de fotvandrande besökarna var det heller ingen trängsel precis.
Nåväl, vi fick oss varsin hamburgare och lite kallprat och det var i stort sett det enda som behövdes för oss.
Det fanns några alternativa vägval med det gemensamma att vi skulle norrut och så fick det bli.
Längs Rätanssjöns västra strand fanns bra med snö så det gick fint att ta sig upp till norra änden utan att skvätta ner sig alltför mycket.
Vi blev glatt överraskade av det fina väglaget, det var inte många meter man behövde köra utan snö under skotern. Strax nedanför Åsarna hittades dessutom en helt orörd grusgrop som de mest lekfulla måste busa i en stund.
Det fina föret höll i sig även längs Hålens strand, men ett försök att fika vid Östansjöbadet misslyckades på grund av den hårda vinden.
I stället susade vi upp till Stor-Backsjön där vi hittade lä i en lämpligt placerad stuga.
Ja, sen var det bara slutspurten kvar och efter ytterligare kallprat vid Sjöändtjärn avslutades dagens sammanträde. Pessimisterna antydde nåt om -"sista resan....." men det förstod jag inte riktigt.
Vi skulle få ressällskap av Finnsvedsavdelningen och eftersom det i stort sett bara är hälften så långt till Rätan som till Västra Galåbuan kändes det som ett lätt val särskilt när man tittade ut på lördagsmorgonen.
Vädret var alltså inte så kul när vi tuffade iväg ner mot kraftledningen som snabbt förde oss till Handsjöbyn, föret var det inget fel på och tidvis tittade faktiskt solen fram, men tokblåste gjorde det.
Från Handsjön ansluter man till S1:an, skoterleden mellan Turingen och Rätan, och det var en behaglig resa med Mullbergets vindkraftpark framför oss och då förstod vi varför det blåste så, alla verken var igång.
Efter bensträckare vid Mullbergstjärn så kom vi snabbt ner till Rätan och där hade det varma vädret jobbat hårt med sjöisen, riktigt blött det.
Väl framme vid eventplatsen var vi bland de första skotrarna och bland de fotvandrande besökarna var det heller ingen trängsel precis.
Nåväl, vi fick oss varsin hamburgare och lite kallprat och det var i stort sett det enda som behövdes för oss.
Det fanns några alternativa vägval med det gemensamma att vi skulle norrut och så fick det bli.
Längs Rätanssjöns västra strand fanns bra med snö så det gick fint att ta sig upp till norra änden utan att skvätta ner sig alltför mycket.
Vi blev glatt överraskade av det fina väglaget, det var inte många meter man behövde köra utan snö under skotern. Strax nedanför Åsarna hittades dessutom en helt orörd grusgrop som de mest lekfulla måste busa i en stund.
Det fina föret höll i sig även längs Hålens strand, men ett försök att fika vid Östansjöbadet misslyckades på grund av den hårda vinden.
I stället susade vi upp till Stor-Backsjön där vi hittade lä i en lämpligt placerad stuga.
Ja, sen var det bara slutspurten kvar och efter ytterligare kallprat vid Sjöändtjärn avslutades dagens sammanträde. Pessimisterna antydde nåt om -"sista resan....." men det förstod jag inte riktigt.
onsdag 4 mars 2015
Än finns det hopp
Äntligen har det kommit lite en gnutta snö så hoppet om en resa till skoterträff i Galåbuan eller Rätan nu på lördag det lever. Visst kan det hända en hel del med vädret men prognoserna visar i alla fall några kallgrader framöver.
Det finns alltså ingen ursäkt för att stanna hemma på lördag och vill ni så kan vi göra sällskap. Som vanligt är vägvalet långt ifrån klart men det lär nog ordna sig med det också.
Det finns alltså ingen ursäkt för att stanna hemma på lördag och vill ni så kan vi göra sällskap. Som vanligt är vägvalet långt ifrån klart men det lär nog ordna sig med det också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Hoppsan!
Så har tideräkningen hoppat till igen, redan slutet av mars och påsken står för dörren. Vissa skulle nog säga att det redan är påsk efterso...
-
Det dök upp en del frågor om vägval för att besöka Kälabergstornet eller "Hamburgertornet". Jag tror att det är fler som funderar ...
-
Det är skoterförarna som kör fast och den förare som nekar till att ha kört fast håller nog fingrarna i kors när det uttalandet görs. Jag t...
-
Sista helgen i oktober är lika med "Skoterns dag" kanske extra festligt i år, det lär vara 40 år sedan skotern fick en egen dag. ...