Inget ont som inte ....

Det milda vädrets omilda framfart med snön har nästan snuvat oss på bästa årstiden och fritidsaktiviteten.
Förra helgen tvingades vi avstå ett besök vid skoterträffen i Galåbodarna för första gången på mången god dag. Nu tycks det som att dom hade det ganska bra utan oss men jag hade gärna dragit iväg de sju-åtta milen om man haft lite koll på föret/väglaget i de kritiska delarna.
I stället kunde man ägna sig åt en del fritt valt arbete på ranchen med en liten avstickare till Sjöändtjärnen för lunchpaus med efterföljande kringgående manöver för att inte ta kortaste vägen hem.

Ett tag såg det ut som att skoteråkningen var över för denna säsongen så det passade bra att till den här helgen planera in lite ideellt arbete vid Sjöändtjärnskojan. Inget ont som inte har nåt gott med sig, alltså.
Det mest akuta var taket som stormen Ivar lyfte bort och lade snyggt och prydligt en bit från huset.

Med en ganska måttlig marknadsföring anordnades en aktivitetsdag med möjlighet för alla att få sig en hamburgare vare sig man deltog i arbetet eller var åskådare/besökare.

En bra stund före utsatt tid var det full fart med en fullständig make-over av eldstaden och snart var takjobbarna på plats liksom matansvariga och övrig stödpersonal. Glädjande nog kom det även en och annan matgäst utifrån.
Visst blåste det en aning men solen sken så det var ett alldeles perfekt arbetsväder.
Det blev en lyckad dag, om ni frågar mej, med bra resultat, till exempel eldplatsen som sett bedrövlig ut i flera år.  Och taket får vi hoppas klarar framtida stormar, liksom dasset som står mer upprätt nu.
Städat och fint blev det både i vedbod och ute på "gården".
Alldeles slut på skoterföret är det inte, under natten mot söndagen var det ca 12 grader kallt så det tinar i alla fall inte och det utlovas påfyllning på underlaget så än är inte hoppet ute för vårvintern.

Nudå?

Precis som befarat blev skoteraktiviteterna denna helg inställda för vår del.
Nyöppnade utflyktsmålet Verkön lämnade VO redan under gårdagen med hänvisning till säkerhetsläget beträffande Storsjöns is.
Hur dom har det uppe i Galåbodarna vet vi inte men för Skoterdårarna kändes det lite motigt att dra iväg längs snöfattiga färdvägar. Vi känner ingen direkt oro för isarna på de små sjöarna men gårdagens regn och nattens vindar har polerat till en rejäl isgata så man anar vilka problem man skulle få med kylning/smörjning av motor och slides. Plus att rapporterna skvallrar om svår snöbrist i bygder som måste passeras på väg mot Oviksfjällen.
Nu får man inrikta sig på en möjlig tur i grannskapet,Sjöändtjärn finns ju kvar och luncha behöver man så det känns som ett bra alternativ.
För vad ska man annars göra en dag som denna .....?

Bedrövligt

När den bästa av årstider nu har kommit visar det sig att något har hänt, typ transportskada eller så. Att man  vill reklamera det är klart, men hur göra.
Kommande helg var vikt åt en utflykt ut på Storsjön, Verkön närmare bestämt, men nu är det inte ens att tänka på med de vårlika väder som råder. Verkön har varit lite av en snackis i vinter och ett givet nytt besöksmål och på söndag lär det ska vara veteranskoterträff och skotervisning men tyvärr, lite för osäkert väglag för ett besök.

Traditionen säger annars att det är skoterträff i Västra Galåbodarna lördagen i sportlovsveckan, nu vete katten vart man kan ta vägen för även däråt lär det vara dåligt före med snöbrist i skog och mark innan man kommer upp till de högre belägna myrarna.
Möjligen gör vi ett försök ändå med risken att vi får vända efter vägen.

Rackarns tur att vi har dubblerat alla helgerna efter jul och gjort en tur både lördag och söndag så att man slipper drabbas av underskott i skoteråkarbalansen.

Norskbesök

Så har det återigen varit norgevecka här i byn och traditionsenligt har vi fått följa med på en liten finalrunda i veckoslutet.
Dom hördes ha haft fina dagar med mycket skoteråkning både hit å dit och idag skulle vi som sagt vara med och runda av med en tur åt Tornet till.
Efter morsning och materialgenomgång på Jo-Larslägdan så blev det en föga originell men ändå bra tur söderut bl.a. till Örasjön och kojan där.
Det är inte ofta det är så många norska medborgare samlade där vid Örasjövallen men var tror ni stugvärden befann sig då? Jo i Norge!
Nåväl, vi fortsatte via Gärdsjön och Ocksjön till Lill-Fisktjärn där vindskyddet fortfarande står upprätt och lämpligt till för en bensträckare med kaffe och hembakt fin-doppa.
Det där med doppa till kaffet är något som sällan eller aldrig förekommer vid Skoterdårarnas vanliga färder men desto mer uppskattat att bli bjuden en sån här gång.

Efter lite spontansurfing på myrar intill leden så anlände vi till Hamburgerberget. Sammanfattningsvis kan man säga att där var det inte trångt. Det var nog bara personalens skotrar som stod parkerade där annars helt tomt, väldigt ovanligt.
Möjligen kan varmgrader i början av veckan med tillhörande varningar för dåliga isar skrämt en del, plus att dagens väder kanske inte var det mest inspirerande för en del skoteramatörer. Men vi behövde inte trängas runt grillen, alltid något.



Hemfärden blev via Baksjöbodarna och Abbornäset där det, också traditionsenligt, blev en bensträckare och kaffe på maten.
Vid det avslutande Taskaracet var det fyra norska ekipage som kom till start och alla klarade provet med bravur.
Därmed var årets norskutflykt till ända efter en nära åtta mil lång tur med genomgående bra före både till lands och sjöss, det var faktiskt förvånande lite vatten framme på sjöarna. På Råssjön var det till och med fin blankis under den snö kommit under natten.