måndag 6 mars 2017

Fejen

Man springer inte precis benen av sig när det gäller att ha koll på Fejan så vem kunde tro att man skulle bli med i en fejsbokgrupp. Ryktesvägen hörde vi om ett upprop på Facebook om en gemensamhetstur till Tornetpremiären i lördags. Eftersom skoterdårarna alltid är öppna för förslag så var vi naturligtvis på. Genomslaget hos allmänheten sägs vara stort för liknande upprop så visst var det med stora förväntningar man närmade sig samlingsplatsen.
Nu var det väl inte så väldigt många där men man får vara glad för det som är mer än det vanliga. Bland deltagarna kan nämnas vår värmländske gillhovsbo, som normalt bara tuffar mellan pimpelhålen i närområdet, tornetpremiär i dubbel bemärkelse för honom. Strongt gjort att ställa upp.

Eftersom det finns en mängd  varianter för att ta sig till Tornet gällde det att komma på en bra avvägd medelväg mellan korta och långa vägen. Det löste sig som så att det blev leden till Baksjön där vi fortsatte rakt fram längs leden till Stavsjön där vi tog den informella genvägen över till Tjutboda-Kälen-leden.
Man kunde vara orolig för att färden uppför berget skulle bli problem med tanke på hur det såg ut så sent som förra söndagen men det gick väldigt galant med bra drag även i de brantaste backarna.
Strax innan sa någon att trafikljuset visade rött för att parkeringen var full, nu var det inte riktigt sant men visst var det en del skotrar och folk där, även om jag vill påstå att det varit mer vid nåt tillfälle.
Kanske har inte fejsbok-annonseringen sånt genomslag som man kan tro?
Nåväl, det blev standardmenyn blandad med lite kallprat innan vi begav oss hemåt. Nu hade vi tappat en skoter, dom skulle iväg och elda i stugan, så det var 6 skotrar som styrde iväg längs den halvlånga vägen, i detta fall via Tjutbodarna (inte kraftledningen, tyvärr) mot StorÅksjön.
Där var nästan lika folkigt som vid Tornet och mitt i maten så vi surrade lite innan vi, ytterligare decimerade i antal, drog vidare på en guidad tur i Sandnäs- och Tångskogen.
Fem mil senare blev det genomgång och nostalgiprat innan vi skildes åt med en förhoppning om fler sällskapsresor.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...