torsdag 19 mars 2020

Borgafjäll

Vinterns ojämna snötjocklek har fått skoterdårarna att drömma om massor av snö mellan marken och skotern. Drömmarna har kommit och gått men det har inte blivit nåt beslut. Det har hörts rapporter norrifrån om snödjup på en meter eller mer och nåt sådant är det länge sen man såg häromkring. Plötsligt hände det att funderingarna övergick till verklig planering. Boende och en släpvagn med kåpa var prioriterade saker som måste lösas.
Att det var Borgafjäll vi skulle till det var klart ganska tidigt och efter lite bokningsstrul insåg vi att verktyget heter Facebook. Tjuvlånade ett konto och slängde ut en fråga så var den saken klar.
Släpvagn med kåpa har synts här i närheten men rymmer den våra två skotrar, var frågan. Och med trixande så löste sig det också. Av med skidor och motorkåpor så var maskinerna inom väggarna, om man säger så. Att bli tvungen ta av skidorna var bara en fördel, sen tidigare fanns hjul att ersätta med och då rullade skotrarna enkelt på plats.
Det tidvis slaskiga föret längs E 45 gjorde att vi insåg att valet av kåpvagn var helt rätt. På plats vid boendet var det snabb avlastning som gällde och innan solen försvunnit hade vi hunnit bekanta oss med omgivningarna runt Borgafjäll under en liten sväng på fyra fem mil.
Det man imponerades av direkt var de perfekt anlagda ojämnheterna längs lederna, exakt lika långt mellan guppen och lika djupa. Woooij, woooij, woooij lät det när man guppade framåt i krypfart.
Nästa dag stod det Saxnäs på programmet. Vi hittade en slinga över bland annat Gitsfjället som gjorde att vi kunde välja en annan väg hem. Matställen fanns det minst två men vi nöjde oss med att besöka ett av dem, Marsfjället Mountain Lodge. Stället har inget med Marsliden att göra, vilket undertecknad surrade ihop det med, Marsliden ligger en bra bit norr om Saxnäs.
Hyfsat väder på förmiddagen förbyttes till snöskurar och blåst (= snödrev) under efter eftermiddagen.
Dag tre, som också var lördag, hade vi först siktat mot Ankarede eventuellt Stora Blåsjön men den rutten blev avkortad så vi siktade i första hand på Raukasjö, som ju är ett bekant skoterutflyktsmål. Bara några kilometer från Borgafjäll stannade vi flera gånger för att beundra de oändliga vyerna i det soliga vädret. Vägen vi valde var inte värst trafikerad, såg knappt en skoter på hela förmiddagen. Vi hade en uppgift om att Raukasjö inte var öppet så vi rundade bara gården, vi har i alla fall varit dit.
Körningen fram till Klimpfjäll kändes lite dryg då vädret på fjället bliv lite sämre men vi tuffade på och väl framme gällde det att hitta ett matställe. Gick väl bara sådär, det blev skidbackens värmestuga som krängde halvtaskiga hamburgare för dyra pengar.
För en stund påmindes man om att Kälabergstornet var premiäröppet just denna dag.


Hemvägen var delvis en repris från gårdagen och vädret var också liknande med kallblåst från sidan. Väl åter till basstationen så blev det lite slappande innan det var dags att packa lilla vagnen för tidig hemfärd på söndag.
Hur var besöket? Ja, riktigt bra får man väl ändå säga fast vädret inte var på topp hela tiden. Att det var nära 1,5 meter snö märktes inte så mycket, vi åkte ju bara längst upp på snön. Faktiskt inte en fastkörning på hela tiden och jag vet inte hur man skulle ha gjort för att köra fast, snön var så kompakt. Sen var vi lite osäker på var man får och inte får köra, man lär ha gjort om förbudsområdena men glömt att tala om var de är och var friåkningsområdena möjligen kan finnas.
Vi hittade ett skyltat friåkningsområde men där undanbad man sig busåkning och då missar man väl hela grejen(?)
Väl hemkommen visade sig solen från sin bästa sida så jag, som hade lite kompledigt, lunchade ute den dan och kom att tänka på uttrycket: Borga bra men Tjärna bäst.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Inställt

För första gången på många år är man ledig på långfredag. Normalt brukar det vara pimpeltävling här i byn denna dag och i de fall tävlingen ...