söndag 22 januari 2017

Inledningsvis

Det nya året har börjat ungefär som det gamla slutade, det vill säga växlingsrikt. Nu har det inte varit nån kris med föret men snö så att det går att sladda och jämna till lederna det är det väldigt knappt med.

Isarnas beskaffenhet var en liten snackis runt årsskiftet så när det var dags att kolla den sjö som vi har mitt i vårt område, Råssjön alltså, då blev det till att göra det på det seriösa viset - att handgå och provborra hela vägen över, både mot Tången och runt "Näset". Efter att besiktningen utfullit till belåtenhet så kom pinnarna på plats. Under tiden jobbade brodern med sladden längs ett knöligt ledavsnitt mot Örnbergssjön. Alla leder i vårt område är sladdade minst en gång men med rådande snöläge är det väldigt svårt att få till det bra.

När det är lite väl skumpigt i skog och mark blir det gärna kortare turer i relativa närområdet, tex mot Kälen och Tornet. Lite bekymrad blir man när man ser att de vanligtvis alerta skoterfolket där borta inte verkar ha kommit ur startblocken ännu, knappt ett skoterspår såg man till. Däremot träffade vi på en fritidshusägare från grannbyn så där blev det diverse surr och även husesyn.
Förra helgen gjorde vi en rundtur förbi Svenstavik och Åsarna och även där fanns det förbättringspotentional om vi pratar skoterleder, vi noterade spåren efter en sladd nära Säter men det var nog en vedhuggarväg(?)
Lite synd, kan man tycka, att man inte passat på att jämna till lite mellan Åsarna och Säter, för snö fanns det hyfsat gott om. Att det sen pågår avverkning på en del håll det kan man knappast lasta skoterklubbarna för. Ett skogsarbete hade jag hört talas om så det undvek vi galant med en alternativ väg, ärligt talat så undvek vi hela skoterleden mellan StorBacksjön och Rörösjön, så den har vi inte en susning om hur den såg ut.
Däremot hamnade vi i ett annat vägproblem redan före Östbergsbodarna där en stor del av myren plogats för att kylan ska komma åt att göra en farbar vinterväg.

De övriga skoterdårarna gjorde en resa till Turingen redan i mellandagarna men den här helgen fick även jag följa med. Det blev den ganska invanda vägen längs kraftledningen med sikte mot Handsjön vidare längs föredömliga leder till anslutningen in mot Turingen. Naturligtvis blev det hamburgare med tillbehör i stugvärmen, smörgåsarna fick ligga till sig i packningen i väntan på sämre tider. Mätta och nöjda susade vi hemåt längs den, som vanligt, superfina leden.
Enligt uppgift var lederna så här släta och fina redan i mellandagarna. Mycket märkligt, hur gör han, Ledkungen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påsk...