Nyårshelg

Nu är skoterfantasternas nyårshelg avklarad och det blev också en geocachingavslutning enligt planerna, så nu är man skoterdåre för hela slanten.
 Skoterdårarnas föreningsstyrelse bestod för dagen av endast en person, lite tråkigt när det gällde att gå runt hos skoterhandlarna men det är inte mycket att göra åt om man, som brodern, dragit på sig nån förkylning eller vad det nu var för skit.
Som traditionen bjuder så började jag med de första först eftersom det är dit man kommer om man kommer därifrån jag kom.
Hos Oktan var det i det närmaste knökfullt med folk både ute och inne. Klämde och kände i vanlig ordning på en del skotrar som man är lite mer nyfiken på, annars var det mest mingel med kaffe och kaka.

Eftersom det var lite tidigt med hamburgare drog jag vidare med uträkningen att först besöka Motorhuset för att i rätt lunchtid få en burgare hos Yamaha.
Motorhuset hade inga överraskningar vad jag kunde se, däremot måste man beundra Ski-Doo för modet att måla en skoter i en militärgrön färg. Har svårt att tycka den är fin men utan tvekan annorlunda.
Jag hade en tid att passa nere på stan och på väg till Yamaha-Center fick jag klart för mej att den tiden var typ nu. Men en burgare hinner jag väl annars lär jag lida svältdöden vilken sekund som helst, tänkte jag.
Väl framme vid entrén fick jag syn på grillen, men vad i hela .... dom hade bytt till kolbullestekning. Och visst gillar jag kolbulle men jag vet också att där får man inte ha bråttom. Å det hade dom inte heller.
Bara att återvända till bilen för att snabbt bege sig till Motorhuset för en varmkorv eller två.
Att inte ha varit in till de japanka skotrarna tar jag närmast som en lättnad, men att de utan förvarning bytt matsedel det ska jag komma ihåg.
På tal om japanska skotrar så såg jag i dagstidningens skoterbilaga att man inte heller i år orkat baxa upp nån Yamaha på vågen, alla deras skotrar saknar uppgift om vikt. Dom gör alltså inget för att ta död på ryktet om tunga skotrar. Jaa, jag menar, dom kanske inte är så tunga som ryktet säger om man bara vågade visa vikten.

Kört

Trots att mer än hälften av skoterleden över Sjöändviken fortfarande finns kvar verkar det som att intresset för skoteråkning är i avtagande. Så det är väl bara inse att det är kört för denna gång och hoppas på en kort sommar och en ny istid så snart som möjligt.
Den sista "riktiga" skoterturen det blev den korta sväng vi gjorde på långfredagen tillsammans med norska skoterdårarna upp mot Sandnäset och trakterna däromkring. Vi var helt hänvisade till sjöisen eftersom snön i allt väsentligt försvunnit från land.
Vi mötte en kraftig snöskur så efter ett strandhugg vid en koja styrde vi hemåt. Resten av påskhelgen inspirerade inte till så mycket skoteråkning eftersom det tidvis var rejält blåsigt och kallt.

Förra veckoslutet råkade jag ha vägarna förbi stan och där hade skoterhandlarna dukat fram nästa års modeller (Lynx o Ski-Doo Road Show 2013) och naturligtvis är det inspirerande att se att man tror på en vinter även nästa år. Någon nyinvestering blev det inte, dock.

När man tittar på körda skotermil för den gångna säsongen får man svart på vitt vad som fattas kroppen, alldeles för få mil helt enkelt. På nöjesmaskinen har jag endast 125 mil och på de båda andra, som mest användts för nytta med nöje, har tillsammans 78 mil på mätarna. Det är alltså med nöd å näppe jag kommit över 200 mil. Och som sagt, det känns, batterierna är inte riktigt fulladdade.
Dessutom står en massa överbliven bensin som jag inte vet vad jag ska göra av. Majbrasa kanske?

Sommaraktiviteten Geocaching gör sig påmind lite då och då, tex i går då det dök upp nya burkar i Skålan, konstigt nog lyckades jag stanna hemma och släppte dem till betydligt nördigare cachare.



Men nu när det är kört med skoteråkningen så lär det snart strula till sig i burklandet.

Bättre utan fiske

När Gillhovspimpeln är inställd öppnar Bygdegårdsföreningen Gillhovsgrill´n 

med hamburgare, kaffe o kaka mm på menyn.

Långfredag kl. 11 - 14 vid Gillhovs bygdegård. 

Strunta i fiskegrejerna ta bara med plånboken!

Alla hjärtligt välkomna!!

Dagens väder

Det kraftiga snöfallet under natten fick skoterdårarna att snabbt dra på en skotertur in till stan. Sen snabbt hem för att fira en skoteramatör som fyller år denna dag. Grattis till henne!

Förtvivlat

Nu har vi hamnat i samma läge som inför förra påsken. Så här efteråt kan man ha en viss förståelse för att snön kan försvinna i andra halvan av april men jag kan inte hitta nån ursäkt för snön att dra iväg redan i mars. Vintern, som dessutom hade väldigt svårt att komma igång, blev snopet kort med ett fåtal fina helger lämpade för utflykt. Men man får väl vara glad över det lilla - och det är jag.
Inställda pimpeltävlingar har stått som spön i backen senaste tiden och här i byn blir det till att plocka fram "inställt"-skylten igen, tråkigt. Att bara antyda att påsken är tidigare nästa år är väl lite att svära i kyrkan, för det skrockfulle.
För två veckor sedan avgjordes Stor-Åksjöpimpeln och framtiden såg relativt bra ut men många plusgrader tillsammans med kraftig blåsvind det är ingen bra kombination. Det har fått som följd att det bitvis är långt mellan snöfläckarna, i alla fall på öppna ytor.
Vid senaste skoterturen, i går kväll, noterades att skoterlederna håller förhållandevis bra standard men som vanligt är plogade skogsvägar problemet. Chanserna till långväga genomfartstrafik torde vara ganska nära noll hädanefter så ledmarkeringarna (käpparna) över sjöarna i närområdet har plockats in.
Skulle det vara någon som vill köra över en sjö så rekommenderas de vita streck som visar var skoterleden gått. Men nu mer än nånsin körs på egen risk!
Det har inte skett nån slutavläsning av skotrarnas kilometermätare så det är svårt att säga nåt om budgetmålen är uppnådda men det känns som att man skulle behövt några rejäla mil till för att överleva den årstid som somliga kallar sommar.


På tal om budget så bunkrade jag i höstas upp med bensin som nu ser ut att bli över, i alla fall 30-40 liter. Undrar vad jag ska ha den till, gräsklipparen drar så lite, enda trösten är väl att den bara kostade några ören över 14 kronor.

...åå igen ...

Vissa händelser kommer man inte undan, skoterträffen i Galåbuan är en sån. Rätan förra helgen och Galåbodarna denna, det är liksom aldrig nån tvekan. Den här gången var det heller ingen tvekan om vägvalet, vi bokade in en andra frukost vid Lättsjön dvs vi tog vägen via Backsjöarna och Svenstavik.
Den pudersnö som man hoppats skulle kyla skotern den var som bortblåst så längs de isiga och trixiga lederna bortom Svenstavik blev det värmevarning ett par gånger men när landskapet öppnade sig hittades kylande snö på sidan av spåret.
Om man inte vore så tjurig skulle man så klart investera i ett par isrivare men 600-1200 kr känns lite väl dyrt för ett par vajerbitar. Problemet är väl närmast att man aldrig kommer sig för att tillverka dem själv.

En nyhet för dagen var att jag frilansade som geocachingburkutläggare, således blev det en gömma vid Lättsjöns vindskydd och en vid Galåbodarna. Den vid Galåbodarna sattes ut under artistuppträdandet så det blev till att ändra lite i planeringen pga mugglartrycket.

/ Medan jag skrev raderna här så fick jag klagomål från cachegodkännaren att jag nämnde dem som byggt vindskydden (Bergs motorklubb och Högåns ssk), väldigt oskyldig reklam kan jag tycka som tänker på Delsbo city som handlade om Delsbo vapen. Detta som ett riktigt sidspår. /

Det var väldans tomt efter vägen upp till festplatsen, alltid brukar man se nån skoter men inte idag. Saknade den gamle skoterleds-trotjänaren Bror som tidigare år brukat finnas nånstans efter vägen, redo för en pratstund.
Nåväl, väl framkomna kunde vi notera att allt folket redan var framme, möjligen fler än förra året men där kan jag ha fel.
Eftersom kön vid kolbulleförsäljningen alltid är lång fick det även denna gång bli en burgare som hindrade svältdöden att slå till.
Efter diverse surr med bekanta drog vi iväg hemåt via Börtnan. En riktig blöt snöskur drog ner farten en stund men snart var vi nere vid Fotingens strand. Där blev det en rejält strandnära körning eftersom det var öppet vatten alldeles intill leden, dock inga problem om man tog det lugnt.
Eftersom det är dumt att frakta hem de omsorgsfullt iordningställda mackorna stannade vi vid den tjusiga valvbron vid Åsanforsen för att fika.
För att variera hemresan ytterligare så drog vi på en liten upptäcktsfärd längs östra sidan av Hålen (som sjön vid Åsarna heter). Redan förra våren var jag i området för att hitta den genväg som finns mellan Hålen och Stor-Backsjön. Då hittade jag inte rätt hela vägen (från Lillsjön) men kanske det var lättare från andra hållet, tänkte vi. Och det var det, när vi väl hittade uppfarten i norra delen av Hålen. Ganska så snabbt var vi uppe på myrarna mellan Backsjön och Lillsjön och sen var cirkeln sluten i och med att vi kom ut på Lillsjön.
Nu har vi en alternativ väg när det gäller utflykter mot södra distriktet.

Noteringar: Hemifrån till Lättsjön ca 4 mil, till Galåbodarna ca 7,6 mil. Galåbodarna till hemmet via Fotingen/Åsarna/Östansjö/Lillsjön ca 8,3 mil.

Träff igen

Va´då familjedag

Nu är det högsäsong för skoterträffar både här å där. Skoterstugorna har också öppet för att försöka stilla hungern hos det kringströvande skoterfolket. Det fanns en del att välja på denna helg men vi fastnade för en repris, nämligen familjedagen i Rätan. Det enda som påminner om skoterträff numer, sedan man flyttat från Mullbergstjärn, är väl att det är skoterklubben som säljer hamburgarna. Annars är det lite väl mycket marknad över det hela för att passa en skoterdåre.
Det börjar bli så isigt och hårt längs lederna så det gäller att hitta på lite andra vägar. Intressant också att hitta de informella leder som man bara hört talas om, tex mellan Handsjön och Rätan.
Vi hittade påfarten mot Handsjön ganska enkelt vid Busjön före Turingen och det gick bra ända tills vi gjorde ett felval på andra sidan Handsjön. Sen blev det ett visst irrande, om man säger så. Och överallt dit vi skulle var skogsvägarna plogade och isiga så skotrarna började må dåligt p.g.a. värmeproblem.
Nåväl, vi kom fram innan dom stängde och så dags var det heller ingen kö till hamburgarna, inget ont .....
Hemvägen gick över Nästelsjön, som inte var isig, vidare via den "gamla" leden över Vattviksmyren, där var det nästan puderåkning ..... ja, jämförelsevis då.

Nästa lördag är det väl skoterträff Galåbuan som gäller, om inget alldeles oförutsett inträffar.