Bara fyra

535:an kom inte till uppställningen

Så var det bara fyra. Av tradition och gammal vana har det under åren blivit att man tittat på Lynx när det handlat om skoterköp. Allting började när jag övertog en bättre begagnad 535 som gjorde tjänst som veddragare  ett antal år. Komforten var väl inte den bästa på den maskinen så några längre nöjesturer blev det aldrig för min del. Jag var väl inte värsta skoterdåren heller på den tiden, det var något som drabbade mej senare. 535:an tar sig sällan ut ur garaget nu för tiden men jag är alldeles övertygad om att bara den får en riktig sup så hostar den igång på första rycket, det gjorde den i alla fall förr.
För att lite bekvämare ta mej till vedskiftet och även åka lite solskensturer så skaffades en Lynx Ranger LTS, Rö-Rangern kallad, troligen i slutet av förra seklet osäkert när.
Det är en slitstark och "lagom" maskin på alla vis som hänger med bra än idag och ingår i arbetslaget när det handlar om ideellt arbete längs områdets skoterleder och dylikt.
Fläktkylningen gör att den passar bättre som sladdragare än de vattenkylda kamraterna.

På väg ut

Rö-Rangern har dock de senaste åren fått avlastning av en Lynx 5900 som jag impulsköpte häromåret. Fem-nian är ett riktigt lok framför sladden och går oftast dit man vill utan skidlyft och andra krumbukter som Rö-Rangern kan få för sig när det tar emot.
Mellan dessa skotrar ska Ranger 494 LCE, även kallad Blå-Rangern, sorteras in, det är i  grunden en ren nöjesmaskin men den har också fått tjänstgöra framför ledsladden under åtskilliga mil. Problemet med den är att den blir varm om det är för lite snö i spåret som det kan vara vid finputsning och breddning av delvis isiga leder.
Med Blå-Rangern inleddes perioden som skoterdåre och den har varit med på åtskilliga turer både långa och korta.
Så slumpade det sig så att Blå-Rangern skulle trappa ner och få en ersättare, valet föll på en Lynx Xtrim med E-tec 600. Den tvåtaktsmotorn var i mångas ögon ett osäkert
kort med rykte att krångla. Jag kan väl säga att för min del har det inte varit några som helst
problem motormässigt mer än den något känsliga kylningen. Isiga snöfria sjöar och skarföre har varit ett återkommande problem.

På väg in

Det har alltså försvunnit en Lynx från gården så nu är det bara fyra sådana kvar och det har kommit en Ski-Doo i stället, något som var otänkbart bara för några år sedan.
Självklart är det det trevliga intryck som broderns skoter gjorde som fått mej på dessa andra tankar.
Vi hör ju båda lite dåligt så det är bra om motorerna är lite tystare ........