Lycklig tilldragelse

Det har varit en händelserik vecka som slutade med en lycklig tilldragelse. Alldeles överraskade var det väl inte att nåt var på gång. Jag hade nöjet att vara med när det värkte fram, beslutet alltså, och det blev nog bättre än det var tänkt från början.
För att säga som det är så har brodern slagit till och köpt en sprillans ny skoter, en Ski-Doo Expedition med en 900 ACE-motor.
Trots att säsongen knappt har kommit igång så har folk rensat marknaden på allt var snöskotrar heter så det är bara tur om man hittar nåt att köpa. När det var lite osäkert vad som fanns och inte fanns hos en handlare blev det en chansning som gick hem hos en annan. En aning tur i oturen om man säger, och av flinet att döma blev det helt rätt beslut, bara att gratulera.
Sorgligt nog var det sista maskinen i närområdet annars blir man lite sugen, onekligen.
Om jag fattade rätt så blev det några kilometer redan på fredagskvällen, direkt vid landningen från släpet, men den riktiga provturen skedde idag, lördag.

Vi tänkte oss en liten expedition (ojj så heter ju skotern) mot Kälen för att kolla framkomligheten där bortöver. Fram till Kälasjön syntes bara enstaka lämningar efter Ivar. Vi stannade för en bensträckare vid sjön och såg då att det susade skotrar mot Tornet, vi hade tänkt åka dit för att äta vår medhavda smörgås så vi anade att vi skulle få sällskap där.
Vägen uppför berget var kraftigt omdragen och bitvis ganska dålig, främst på grund av snöbrist, man anade att det varit jobbigt att få till en hyfsad uppfart.
Väl på plats vid Tornet var grillelden igång och ett par lunchgäster på plats. Helt plötsligt fick vi ställa om från macka till burgare och det gick ju det också.
Det brukar oftast höras när Tornet ska öppna men denna gången hade det skett en miss, i alla fall åt vårt håll medan det åt andra håll tydligen gått fram eftersom planen började fyllas av hungriga skoteråkare.
Mätta och belåtna drog vi vidare mot Sandnässkogarna. Efter en liten ensamtur i söndags visste jag att leden från Noren till StorÅksjön var blockerad vid Dödrebodarna så vi kryssade på lite olika vägar för att så småningom hamna på leden närmare Kangstjärnen.
Ute på myrar och sjöar är det hyfsat med snö men knappast nåt utslagsgivande med tanke på utvärdering av nyinvesteringen men vi lär nog bli tvungna att fortsätta provåkningen i morgon, om inte annat så för att vädra bort den där lukten av bränd målarfärg.