Snösvängen

Efter en tidig nattning på lördagskvällen var det snabba ryck som gällde på söndagsmorronen. Vi ruskade liv i skotrarna för färd upp till frukosten, sen var det till att städa och lämna rummet.
Sen nyckeln var lämnad stack vi mot närmaste orörda myrområde och det visade sig finnas närmare än man anade och hur mycket som helst.
Nu blev det några timmars kvalitetsskoteråkning. När den ena myren med fin pudersnö tog slut så var det bara en liten skogsdunge att kryssa igenom så var man på nästa vita fält.
Trots att snön nog, bitvis, var närmare en meter djup så var det inte helt bottenlöst utan det finns bra bärighet, nästan lite för bra om man vill ligga i djupa svängar med axlarna nere i snön. Personligen kan jag leva utan att ha snöat ner mej så, det kändes tillräckligt roligt att surfa runt på nästan oändliga vita vidder.
Allting har en ände så efter en traditionell lunchmacka i det fria så måste vi leta oss mot bilen, lasta och starta hemresan.
Sammanfattningsvis kan man säga att det blev några riktigt bra dagar men att söndagen blev en riktig höjdare, det som förvånade var att det syntes så lite skoteråkare ute i trakterna där vi var. Men dom får så klart skylla sig själva.


Ledsystemet i området liknar på kartan ett fisknät så det finns alla chanser att köra vilse för den som vill det. Själva lederna är väl inte såå märkvärdiga utan ungefär som här hemma dvs allt från bedrövlig puckelpist till riktigt släta och fina.