Tvärslut

Självklart skulle det bli en tur under söndagen tillsammans med de norska skoterdårarna. Dom hade betat av södra distriktet under några dagar på egen hand, så nu var det norrut som gällde.
Redan under lördagens pimpeltävling kunde man notera att värmen tog hårt på snötäcket. Utanför leden var snön helt plötsligt som skum, ganska bottenlöst. Och sjöarna blev plaskblöta så det blev svallvågor efter skotrarna. Vi hade tänkt oss en runda i stil med den sväng skoterdårarna gjorde för några veckor sedan, alltså mot Kyrkkilen och Pån. Men samtidigt sa vi att föret fick bestämma för det kunde bli svårkört om vi valde nån ospårad väg.
Första delen av resan var samma väg som till gårdagens fiskesjö och när vi stannade där för en bensträckare upptäcktes att det försvann kylarvatten från en av maskinerna. Inget allvarligt men det kändes inte så angeläget att dra iväg längre hemifrån med något som skulle kunna bli ett problem så vi beslutade bryta och vända hemåt.
Det var ingen brådska hem så vi åkte några hundra meter, till rastkojan, för att lätta på lasten av färdkost.
Bäst vi satt där och fikade fick vi besök från Sandnäsbyn, det var visst nåt eftersök efter gårdagens borttappade grejer.
Nyfikade och nöjda drog vi oss hemåt via Buan och lite andra vägar än de vanliga.

Lite snopet kändes det men samtidigt måste man erkänna att det nog är början till slutet med skotersäsongen, det vill säga om det fortsätter att vara såhär varmt.
För en amatörmetorolog som jag är det oroande att det inte syns några riktiga kallnätter i prognoserna. Det känns som en evighet till påsk men det lär ju inte slå fel angående föret även om det känns som det redan tog tvärslut.