Dan före

 I dag har det varit dan före hela dan och inget är sig likt, till och med vädret eller hela årstiden verkar ha drabbats av virus, helt sjukt för att citera ett sjukt uttryck. Det är över en månad sedan jag möblerade om i skotergaraget och gjorde mej beredd för säsongsstart. Väntar fortfarande kan man väl säga, sammanfattningsvis. För tre veckor sedan såg det lovande ut med kyla och snö i rimliga proportioner. Det blev till och med en isbana upplogad samtidigt som skoterledskäpparna kom på 

plats, det bästa i två världar enligt vissa.                                                                                

Men säg den glädje som varar? Det kom en massa plusgrader och spöregn som sölade ner alltihop och inte nog med det, vattenföringen i ån ökade och tärde oroväckande mycket på isen vid skoterleden. För första gången i den moderna skoterledshistorien så har nu skoterleden över sjöändviken stängts av samma månad som den öppnade, detta eftersom isen intill östra stranden fläckvis bara är några millimeter tjock och temperaturen fortsätter att variera mellan hopp och förtvivlan.

Skoterföret i skogen uppges vara rätt hyfsat för årstiden men så klart 

lite begränsande att inte kunna använda sjöisarna.
Alldeles inställt är det inte på utflyktsfronten men det får bli detta substitut som kallas fyrhjuling för att till exempel besöka favoritvindskyddet vid Sjöändtjärnen.

Säkert bara rykten men det sägs att skotersäsongen är framflyttad en månad så sista turen blir strax före mors dag nästa år.