Tre veckor senare

I dag är det tre veckor efter Gillhovspimpeln och eftersom den ägde rum på långfredagen kan man väl säga att det nu är tre veckor efter påskhelgen. Påskhelgen blev ju en riktig propagandaseger för vårvintern när den är som bäst, kalla nätter och strålande sol på dagarna. Trängseln var tidvis stor vid diverse vindskydd då det skulle ätas både lunch och middag ute i solen och på lagom avstånd från en skoter.
Vädret lyckades hålla i sig, i stort sett, hela tiden till bara för nån dag sedan då nattkylan uteblev och med den försvann också skoterföret.
Men det har, som sagt, varit ett fantastiskt väder som gjort för diverse utflykter av varierande längd. Som till exempel en kraftledningstur ner mot Handsjön och Rätan som även innehöll ett besök hos Skicenter i Åsarna. En sväng som vi gjort åtskilliga gånger men kändes väldigt lyckad tack vare den generösa solen.

Ett annat exempel kan nämnas.
Turen förra lördagen till Hamburgertornet i sällskap med en Facebook-grupp. Eftersom Tornet hade stängts för säsongen helgen dessförinnan (jodå, vi var dit då också) så var det lite improviserade rutiner som gällde, vi blev helt enkelt bjudna på burgare med alla tillbehör av utflyktsledaren, tack å bock!
Vid tornetturen kunde man ana vad som var på gång då det tidvis var en balansakt att hålla sig på spåret för att inte fastna i allt det mjuka bredvid.


Och så vidare, och så vidare - många turer blev det denna fantastiska vinter som vi nog alla kommer att minnas länge, möjligen av lite olika anledningar.

I går påbörjade jag hemtagningen av ledmarkeringarna på sjöarna häromkring. Trots den myckna
snön var käpparna oväntat lätta att ta loss. Teoretiskt sett så sitter ju nederänden fast i kärnisen X antal centimeter ner i snöisen.
Beslutade fortsätta pinnplockningen idag och det var nog det bästa beslut jag tagit på länge. Efter lite problem med Rö-Rangern, som inte ville vara med hela dagen, hade jag vid middagstid betat av alla sjöar. På hemväg möttes jag av en rejält blöt regnskur och då kändes det skönt att den delen av skoteråkandet också var avklarat.

På bland annat Kangstjärnen, som ligger mellan Tång-Örevattnet och Lill-Åksjön ungefär, var det massor av vatten på isen, vattnet rann längs skoterleden på väg mot utloppet, gissningsvis är det öppet vatten där ganska snart. Men det spelar ingen roll, jag har ju mitt på det torra.