Det är knappt man tror det, både snö och kallt i början av november. Men visst, det är slut på sommartiden och skoterns dag är avklarad så om det inte vore för den pessimistiska statistiken vore allt frid och fröjd. Vi har haft en riktigt behaglig höst så det känns inte som att den riktiga vintern är här, bara att hoppas att jag har fel och det är fullt skoterföre vecka 47. Det är ungefär helgen runt den 25 november som det ska premiärköras över Sjöändviken. Sen att föret brukar tina bort och inte komma tillbaka förrän till nyåret det är en annan och dystrare femma.
Skoterns dag klarade jag av i ensamt majestät eftersom brodern avstod till förmån för nån smärre åkomma. Med ensam menas som representant från byn, vid besöksmålet var man långt ifrån ensam. Alltså - det var tjuvtjockt hos Oktan förra året och år var det nog dubbelt upp, fattar inte vad alla skulle där å göra. Knappt att man fick syn på nån skoter för allt folk som trängdes både ute och inne. Inomhusdelen har för övrigt blivit dubbelt så stor i och med den utbyggnad som invigdes lagom till Skoterns dag. Utomhus var det tänkt att det skulle hoppas och flygas med skoter men den aktiviteten fick utgå på grund av det blåsiga vädret.
Besökte såklart de andra två skoterhandlarna och hos japanerna var det sorgligt tomt, nästan öde, medan Motorhuset väl hade hyfsat med besökare. Men som jag sagt förut, stora delar av de skoterintresserade förflyttar sig mellan handlarna så alla lär få sin beskärda del av besökare.
När det gäller personlig utrustning har det under sommaren skett lite investeringar. Vi har kraftigt uppgraderat vår komradioutrustning, de gamla grejerna har säkert legat och samlat damm i fem/sex år men nu ska vi in med modern teknik. Det är frågan om samma grejer som motorcykelåkarna använder (Scala rider), ska bli spännande att höra hur det fungerar i skogen.
Måste även nämna om en sommaraktivitet som jag ägnat mej åt. Jag har tuffat på Näkten. Det händer ibland att jag i skotersammanhang säger att -"vi tuffade vidare ....." men nu har det handlat om en båtmotor med det karaktäristiska tuff-ljudet. Bland besöksmålen kan nämnas Sandudden i Sandnäset och Brynjeholmen (som man påstår heter Kallesholmen, dock inte i min värld). Besöksmål som med fördel också kan angöras med snöskoter.
Enda anledningen till att jag nämner båtåkandet är att det ska bli sökbart här på nätet, jag har nämligen försökt hitta nån fler som har en likadan inombordare som jag har, nån man kan prata reservdelar osv med, men det blir bara träffar på amerikanska sidor, vore kul om man kunde få kontakt med nån i Sverige.
Motorn är en Caille Perfection Motor tillverkad i USA för drygt hundra år sedan. Båten den sitter i är inte fullt lika gammal men gott och väl 65+
Framförallt båten har varit ett stillastående renoveringsprojekt under en massa år men i somras bestämde jag att nu fick det vara nog.
Motorn är extremt lättstartad och tuffar lika gott som jag minns så det blev några riktiga nostalgitrippar uppöver sjön under sensommaren då jag hade lite ledighet.
lördag 5 november 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hoppsan!
Så har tideräkningen hoppat till igen, redan slutet av mars och påsken står för dörren. Vissa skulle nog säga att det redan är påsk efterso...
-
Det dök upp en del frågor om vägval för att besöka Kälabergstornet eller "Hamburgertornet". Jag tror att det är fler som funderar ...
-
Det är skoterförarna som kör fast och den förare som nekar till att ha kört fast håller nog fingrarna i kors när det uttalandet görs. Jag t...
-
Ibland kör det ihop sig så vissa saker blir ställda i kö, noteringar här till exempel. Förra helgen, som var den sista i januari, förflöt g...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar