Längre tur

Efter lördagens nytta-med-nöje-tur blev det så dags att dra iväg på en lite längre tur, denna gång sjövägen mot Sandnäset - till att börja med.
Att använda Näkten som transportsträcka har alltid varit det vanligaste för att snabbt komma norrut/västerut men inte en enda gång under förra säsongen kom vi ut ur Sjöändviken. Det var naturligtvis den dåliga säsongen med omtalat osäkra isar som gjorde det men nu kändes det helt okej att först göra en strandnära resa upp till rödingsobservationsplatsen som skapats strax ovanför Sandnäsbyn.
Där lades en högre växel i och vipps så var vi på andra sidan sjön, vid Brynjeholmarna. Det behövs mer snö, det märktes extra väl vid överfarten till Storsjön och Skuckuviken. Men vi kör ju så lugnt och försiktigt att det sällan är nåt problem.
Skuckuviken är ett kapitel för sig när det gäller passage med alla dessa stenar, för att inte tala om isflaken som bildas runt stenarna på grund av vattenavtappningen.
En ständigt aktuell fråga: var ska vi fika? Svaret på detta blev: Hoverbergs kyrkbrygga. Perfekt läge, synd bara att solen gick i moln ungefär samtidigt som vi bänkade oss.
Mätt och belåtna tuffade vi in till centralorten.
Det är väl inte alldeles ovanligt att skoteråkarna väljer ett eget spår vid passage över en lägda, för oss blev det att välja det som såg mest frekventerat ut, tyvärr blev det fel så vi hamnade på fel sida av markägarens tänkta skoterled, bara att beklaga men det var inte meningen.
Leden mot Stor-Backsjön lider, också den, svårt av snöbrist och i kombination med Ivars härjningar så var det inte lika njutningsfullt som tidigare år att ta sig hemöver.
Efter lite friåkning och sidospår så landade vi vid utgångspunkten sextiosju kilometer senare.
Bara att se fram mot en ännu längre långtur som gärna får föregås av en rejäl portion snö.