Sista resan

Första dagen på länge som man är hemma när det är ljust, bäst att kolla snöläget. De officiella mätpunkterna skottades fram för fotografering. Sen den 23:e har det varit ett litet busväder så det förväntades att snödjupet skulle ökat betydligt. Nu går ju snön ihop av tyngden från den nya så även här, på de båda punkterna hade det ökat mellan 5 och 10 centimeter. Eftersom det snöade mer än så innebär det att snön börjar sätta sig och få bättre bärighet.

Traditionsenlig nyårsaftonstur stod sedan på programmet. Skoterdårarnas förening samlades och vi valde en sträcka som vi gissade innehöll ett minimum av snötyngda björkar, det gäller att skilja på arbete och fritid.

Strax före Stor-Åksjön träffade vi på Skoteramatörernas förening, Finnsvedsavdelningen, och dom slog följe med oss bortöver Stor-Noren och Tjutbodarna. Naturligtvis fanns det en i sällskapet som bara måste testa sin  Summit i mördarbacken trots att det inte var i färdplanen. Brodern pep iväg som ett skott uppför backen som förr i tiden tog en dag att forcera.
Sedan fortsatte vi den tänkta genvägen och det blev en riktig senväg för vi skulle vara bekväma och åka en skogsbilväg men blev osäkra om det var rätt väg.
Sällskapet hade en tid att passa så de tog en led som bilarna brukar använda, medan vi två lyckades hitta vägen till Stavsjön där det blev stadgeenligt fika i vindskyddet.

Sen var det bara transportsträcka hem via Mellansjön.  Sedan brodern var avlämnad kände jag ett tvång att fortsätta till Strulsjön fram och åter, så nu har den vägen fått ytterligare lite grundpreparering.

Sammanfattningsvis från årets sista skotertur kan väl sägas att det börjar bli bra med snö i skog och mark och endast smärre fläckar med vatten på sjöarna.