lördag 13 mars 2010

Äntligen kolbulle

Förhoppningen att det skulle vara bra väglag på de stora sjöarna längs vår väg till Högåns skoterdag i Västra Galåbodarna, den fick vi ganska snart överge. Knöligt, isigt och hårt torde vara en bra sammanfattning.
Nåväl, vi anlände till Vigge Strand där brukar det vara en viss osäkerhet om vilket som är rätt uppfart men nu har det kommit upp bra skyltning och kryssmarkering upp till macken. Vid macken var skyltningen inte lika optimal men vi testade ett spår som efter en stund kändes fel men eftersom vi inte visste nåt bättre följde vi det. Man har tydligen lagt om leden här alternativt missade vi nån skyltning där vid macken. Hur som helst, efter en stund pekade leden åt rätt håll i Kvitsle och vi var på kända trakter.
Ett perfekt placerat vindskydd invid Högån fick bli dagens första bensträckar- och fikastopp. Vid vårt vanliga fikaställe i korsningen på Fagerholmsmyren där rådde halv storm så det var tur att vi slapp stanna där.
Efter en odramatisk resa anlände vi till festplatsen och jag tror att det var mer folk och skotrar än vanligt. Eftersom jag väntat i åtskilliga veckor på att få en kolbulle så gick jag raka vägen till försäljningsstället.
En kolbullskö måste vara det mest tålamodsprövade som finns, särskilt om man börjar känna sig sugen. Under såna här vildmarksförhållanden kan det dessutom var svårt att "ordna kön", lätt till att det kommer nån från sidan som också stått i kö.
Vid Kolbulletjärn i Rätan stod jag, för nåt år sedan, i en kö som var bredare än den var lång, helt omöjligt att veta hur man låg till, men efter en dryg timme fick jag äta.
Så länge tog det inte idag men visst är kolbullestekeriet ett hantverk med utvecklingspotential.

Som utlovat var en omtalad Lynx X-trim på plats och vi fick möjlighet att klämma och studera den på nära håll, det måste erkännas att det är en drömmaskin detta men de där riktiga fullträffarna på kapplöpningsbanorna har inte inträffat än.

När det blev dags att åka hem tog vi vägen via Börtnan, en för oss oprovad led. Vi fick sällskap av en inföding från Börtnan och vi tuffade på med bra flyt efter en förhållandevis väl underhållen led. Den verkade ganska "nyflidd" så sträckans dåliga rykte kan härmed dementeras.

Resten av hemresan gick via Fotingen - Åsarna - Lill-Nällsjön längs skoterleder av varierande skick. Sammanfattningsvis, efter en dagstur längs 15,5 mil leder, kan jag trots visst jäv säga att den lokala klubben här i byn inte har något att skämmas för när det gäller bra leder.

Skoterdåre kan man vara på olika vis, ett är att bege sig 40 mil för att titta på en skoter. Försöker återkomma med en resultatrapport under söndagen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vänder snart

Nu har man gått på tomgång i flera veckor, känns det som, i själva verket är det bara två veckor sedan det var påsk. Men nu när alla är ute ...