Kall inledning

 Konstiga vintrar börjar bli en dålig vana.

Knappt nån snö före nyår och allmänt lite trögt att ta sig utanför zon. Visst, en och annan spaningstur har det ändå blivit som till exempel Örasjön i början av januari med kanske en decimeter snö under skotern.

Eller försöket att åka skoterleden mot Stor-Noren, det tog stopp vid några vindfällen i Dödrebodarna.

Sen har det varit en del arbetsträffar vid Nordtjärna för att fixa till vindskydd mm där.

Resterande tid har använts till att köra in ved och klaga på kylan.

Nu är det mitten av februari och äntligen har den där resan till Turingen blivit av. Den påbörjades för två år sedan då vi skulle göra sällskap med bekanta från grannbyn men som slutade i en tidsödande fastkörning på Örnbergssjön. Då ställde vi om till Kälabergstornet i stället.

Men i år blev det alltså av. Senarelagd starttid p.g.a. kylan som envist biter sig fast, vi hade runt 20 kalla vid start, vi drog iväg med förhoppningen att det

skulle bli mildare under dagen. Och det blev det, men inte mycket. Så lite kylslaget var det men desto trevligare att komma in och käka lunch på Träffpunkt Haverö på Turingen.

Så med den lilla långturen får man väl säga att utflyktsdelen av skotersäsongen äntligen är igång på riktigt.