Det sket sig med vintern!
Seg i starten och aldrig nån riktig fart. Så kan man väl sammanfatta vintern 2025, för nu är den slut och då är det bara sista mars. Det värsta av allt är att det är nästan tre veckor till påsk. Tre veckor till annandag påsk närmare bestämt.
Månaden började riktigt lovande med sedvanlig norsk-samling och utflykt, visserligen med väldigt isigt underlag med blankis på sjöarna, men helt okej ändå.
Februari sjunger på sista versen och här kommer en liten sammanfattning.
I genomsnitt har väl månaden varit ganska bra men en bestående minnesbild torde bli att det var då vintern tog slut. Allt beroende på de många plusgraderna i slutet av månaden. Snödjupet minskade två decimeter på bara några dagar. Just nu har vi ganska kallt så snösmältningen har bromsats in men då är det hårdpackad snö och is i stället. Varför får det inte vara som det var när det var bra?
Ett tråkigt besked nådde oss från Kälabergstornet då Bodsjöbygdens skoterklubb beslutat avsluta tornet-verksamheten efter att markägaren avverkat skogen på stora delar av berget. Man har gjort bedömningen att det blir blåsigt och allmänt otrevligt där uppe när skogen är borta.
Skoterdårarna har naturligtvis besökt berget och just den dagen var det perfekt väder med milsvid utsikt - utan att gå upp i tornet.
Hamburgareförsäljningen har flyttat till Hunge och även det har vi testat. Inte lika pittoreskt som Tornet men det funkar okej att sitta inne i grillkåtan och grilla och sen gå ut i det vackra vädret för att äta. Det var inte jättemycket folk just när vi var där men det kan ändra sig fort. Trevlig skotertur var det dessutom via Kälasjön och Hungsjön. Hemfärd via Vålesberget och Bodsjön-Kyrkkilen-StorÅksjön.
Nu finns det dom som säger att jag är för pessimistisk när det gäller vintern, "föret räcker alltid till påsk" sägs det. Man hoppas de har rätt -
det är sju veckor till påsk.
Idag fick vi, skotern å jag, en oväntad grattishälsning: Grattis på Ski-Doo-årsdagen!
Det nya året började ungefär som det gamla slutade det vill säga begränsat med snö men så pass att det gick göra ett par svängar i omgivningarna, typ Baksjöbodarna-Tjutbodarna-Älgsjön-Stor-Åksjön-Sandnäsbodarna å hem igen. En trevlig tur tillsammans med gamla bekanta som tittar till oss ibland. Tanken var att vi skulle luncha vid Älgsjön men alla hade glömt den nödvändiga utrustningen för att fixa en hamburgare. Så det var bara att styra mot Sandnäs-skogarna, för vid Stor-Åksjön vet ju alla att det finns grillgaller.
Så småningom började det likna riktig vinter med fluffig snö som lockade till lite längre utflykter, till exempel en ensamtur till Sör-vickran och Turingen som fick ett lunchbesök tillsammans med våra norska vänner.
Tyvärr varade glädjen inte så länge då det kom flera varmluftsattacker som hotade att göra slut på all snö. Dessutom trycktes det upp mängder med vatten på sjöisarna. När så skoterspåren frös bildades kraftiga isvallar som blev besvärliga att passera och även bearbeta om det var längs skoterlederna.
Månaden avslutades med minusgrader så än fanns det hopp.
Inledningen av året lär väl leva kvar i minnet hos många som den vintern då det snöade från sidan elva till sidan femtiotre.
Redan i mitten av november 2023 hade jag hjälpt en granne att få bort 60 cm snö från diverse platta tak.
Den lokala skoterklubben har fått ledkäpparna på plats lagom till helgerna, så nu är det bara att vänta på snön.
Nu ser det ut som att nyårshelgen blir kylig, detta i kombination med lite snö lär innebära en lugn avslutning av 2024 i Skoterdårarnas förening.
Så har tideräkningen hoppat till igen, redan slutet av mars och påsken står för dörren. Vissa skulle nog säga att det redan är påsk eftersom det är skärtorsdag idag, eller Polarisdagen. Osäkert om det är statistiskt säkerställt att det är dagen då flest skotermotorer av det märket skär, det kan vara bara illvilligt förtal också.
Den gångna helgen firades våffeldagen, som egentligen inföll på måndagen men de flesta tjuvstartade nog redan på söndag. Det gjorde i alla fall jag som nappat på en annons om våfflor i Hackås båthamn.
Under planeringsfasen fanns en viss oro att det skulle vara väldigt mycket blankis, spårigt, slängigt och allmänt otrevligt före främst på sjöarna men även i skogen. Vi har haft omväxlande väder med både kalla och varma grader så på förmiddagarna har det varit isigt. Natten mot söndag kom det nån centimeter snö och det var precis vad som behövdes för att slippa riskera varmgång i glidboggin.
Rutten var inte spikad in i minsta detalj men jag susade längs Näkten upp till Sörvikkran. Tanken var att åka på landbacken längs den så kallade kulturleden som omväxling. De flesta skoterleder har tagit mycket stryk av det milda vädret men jag måste säga att dessa leder klarat sig förhållandevis bra. Visst fanns det ställen där det blev lite tvekan då spår och markeringar tinat bort på nån sjö men det tuffade på ganska bra.
Så kom jag till ett vägval där det gällde att bestämma om jag skulle åka medsols eller motsols. Svänger man mot Vikbäcken får man åka längs Storsjön upp mot Hackås.
Funderar fortfarande på om det finns en led vidare norrut från södra Östnår, tidigare på säsongen kanske det gått köra bilvägen men där fanns inte mycket snö kvar denna dag. Kan tycka att det är tråkigt om leden slutar där eftersom det är en bra tanke att kunna köra från tex Svenstavik till Brunflo utan att åka på de stora sjöarna, om det av någon anledning är ett sämre alternativ eller bara för att.
Förhoppningsvis var det som vanligt, alltså att jag missade ett vägval.
Nåväl, färden gick vidare upp mot Muggarna/Finnön där det kom en snöby av sällan skådat slag, ett tag var jag aningen ur kurs så jag fick helt enkelt konsultera karta och GPS för att säkert ta mej in till skoteruppfarten i Näcksta.
Sen dröjde det inte länge så var man på Storsjöns is ett par kilometer norr om målet vid Billstaåns utlopp.
En trevlig tur i ensamt majestät tillsammans med nya reskamraten som vid hemkomsten slog över till trettio körda mil.
Myrarna hade inte heller hunnit frysa, utan tvärt om, den snö som föll smälte och det bildades massor av snöfria områden, ofta där man normalt vill köra.
Fritidsprodukter på Frösön minns jag ingick i rutten liksom Kjell Jonsson i Ope där det alltid bjöds på varmkorv.
Årets nyhet, och en bra sådan, var att man sålde pyttipanna i stället för hamburgare som annars varit obligatoriskt vid skoterträffar på senare år.
Yamaha-center körde visserligen med kolbulle för en del år sedan men det är lite mer personalkrävande så det blev nerlagt, vilket för övrigt hela Yamaha-center är från och med i år.
Minnesregeln angående övergången till normaltid blev visst lite fel: "när man ställer fram skotern ska man ställa fram klockan en timme" Så nu går klockorna två timmar fel här. Får kolla upp hur det skulle vara.....
Hur som helst, vintern är på gång, vecka 47 brukar det vara premiärtur över Sjöändviken sen rullar det på till april, kanske(?)
